Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika Stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området.

Flera studier har visat på en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos föräldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehållet i återupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos föräldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 föräldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade på PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehållsanalys.

Vår studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i ämnet slöjd, samt att fördjupa vår egen förståelse inom området stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi använt oss av för att få svar på våra frågor är enkäter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien är i åldern 15-16 år. Vi ansåg att det är mycket som händer just i den åldern men ändå att mognaden är på en sådan nivå att kvalitén på denna studie skulle bli bra.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska Stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

Stress i sjuksköterskors arbete är ett ökande fenomen. Yrket har under åren genomgått förändringar som medfört ökad stress för sjuksköterskor. Stress kan leda till utbrändhet och hälsoproblem samt ge konsekvenser för patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Femton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd Stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord:.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets Stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de Stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har påverkat de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen är genomförd på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Uppsatsens teoretiska referensram är uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris.Uppsatsens datainsamlingsmetod är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter och gruppintervjuer. Totalt har två gruppintervjuer utförts, samt en enkätundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.Resultatet visar att de anställda främst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter.

Den här undersökningen syftar till att svara på huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, Stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen är kvantitativ och i form av enkät. Studien är begränsad till Gävleborgs län. Undersökningen bygger på 3 enkäter Arbetsförmedlares syn på sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD).

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 ? 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress.

Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research.