Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

The purpose of this study is to examine the experiences of threats and violence among four social workers at a social services' reception center for individual and family care. The study uses semistructured interviews and an abductive approach. The analysis is based on previous research, communication theory, coping and sense of coherence, SOC. The study shows that the studied workplace isn't considered to be particularly exposed to threats and violence, although all four respondents have experienced threats and/or violence. The respondents make a difference between threats and harsh words from clients because they consider their clients are entitled to be upset considering the nature of the work conducted at the workplace.

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Bakgrund: Etisk stress innebär att uppleva stress som är relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vård finns även patienter som vårdas i livets slutskede i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett begrepp som präglas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vården möter etiska utmaningar, då de bör ta hänsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla kräver sjuksköterskans närvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård av patienter i livets slutskede på en geriatrisk vårdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har använts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma på en geriatrisk vårdavdelning.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

I denna studie undersöktes om känsligheten för stress varierar mellan olika ångestsyndrom. Respondenterna utgjordes av 36 män och 47 kvinnor, samtliga medlemmar i Svenska ångestsyndromsällskapet, som fick besvara 15 bakgrundsfrågor samt PANAS, SE-formuläret och Locus of Control. Några skillnader i stresskänslighet kunde inte påvisas. Dock uppvisade kvinnor högre grad av extern Locus of Control än män, medan män hade fler sömnproblem än kvinnor. Bortfallet i undersökningen är betydande eftersom del av respondentgruppen föll bort.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

The purpose of this study is to show how the modern society, with demands, expectations and the time constraints of adults, affects children and the everyday life at the preschool. Our intention is also to show the importance of identify stress symptoms of the children.        The study is of qualitative empirical kind and is based on a questionnaire to 19 parents of preschool children at the age of three to five years old. Interviews are made with four preschool teachers on one preschool. An observation of children in possible stressful situations is made during three days each at two preschools.     The results show that the modern society affects children and can be stressful. It also affects the everyday life at the preschool.

Background: Approximately one in three Swedish people will receive a cancer diagnosis. Cancer primarily affects the elderly but also young people suffer. Young people are in a period of life that could put a strain of the ordinary when they are faced with choices and new challenges. The basic sense of security in everyday life is not so obvious and many suffer from, for example, stress and the feeling of being inadequate in relation to the requirements. It is relevant that the nurses can put themselves into what it is like to be young and afflicted with cancer, with the pressures of life itself and what the disease represents.