Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga forskningsfronten och sammanställa arbetsterapeutiska interventioner och kvinnors erfarenheter av stress-relaterad ohälsa i arbetsför ålder. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaser via Luleå universitetsbibliotek samt sekundära sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och bevisvärde bedömdes. Resultatet grundades på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades och redovisades utifrån en arbetsterapeutisk teoretisk modell för att tydliggöra hur interventioner och erfarenheter påverkar människans aktivitet och aktivitetsutförande utifrån viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet samt miljön.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.

The study evaluated the Mutant Prevention Concentration (MPC) of Pradofloxacin on three Escherichia coli (E.coli) strains, 2 wildtypes and one first-step gyrA resistant mutant. We also measured the value of AUC (Under the Concentration)/MPC that prevents growth of resistant mutants. It is of importance to reach a concentration above MPC that prevent E.coli from developing resistance against the antibiotic.We used an in vitro kinetic model where we added bacteria? and antibiotic. The culture flask was attached to a pump with an adjustable pump-speed.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan den upplevda stressen hos tjejer 18-19 år, och relationen till föräldrarna. Följande forskningsfrågor ställdes för att besvara studiens syfte; Hur ser relationen till föräldrarna ut, hur upplevs prestationskraven, vilka faktorer är det som stressar, samt hur omfattande är den upplevda stressen? Undersökningen var en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten gick ut till 232 tjejer varav 50 stycken svarade på enkäten vilket innebär ett bortfall på 78 %. Databearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet Graphpad Prism 6 där testerna utgjordes av Mann-Whitney test samt Kruskal-Wallis test.

Stress-related diseases in Sweden have doubled since 1997. Even longterm sickness related tostress has increased over the last decade. In future there is a need of alternative methods todecrease the amount of people being affected to gain a better population health. Natureassisted therapy (NAT) was shown to be a successful method as part of the therapy of stressand burnout likewise was nature an important factor to prevent people from mentaldisorders. The aim of this study was to analyse the latest research concearning nature and itshealth effects with focus on stress and burnout patients in order to plan health promotingactivities outdoors for these patients.

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

This study aims to find out what relationship high school students have to social networks at the Internet. This has been done by focusing on norms/standards that adolescents can feel under stress to achieve, through stressing themselves by social networks in a way that is consistent with the norms. The empirical data has been gathered by questionnaires which have been answered by adolescents in randomly selected schools and classes in a medium size Swedish town, Karlskrona. The result showed that all of the participating adolescents have user accounts on a social network. Furthermore it also emerged that a lot of the adolescents thought that norms existed that should be followed in a social network about how to stress oneself.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tobaksbruk är ett stort folkhälsoproblem och majoriteten av alla människor som använder tobak började sitt tobaksbruk i tonåren, därför är det viktigt med information om tobaksbruk i tidig ålder. Den evidensbaserade metoden Tobaksfri duo infördes 2010 på tre skolor i Uppland. Tobaksfri duo är ett långsiktigt arbetssätt som bygger på information och attitydpåverkan bland ungdomar mellan 12-15 år.Syfte: Syftet med studien var att studera föräldrars åsikter om och upplevelser av tobaksfri duo.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deskriptiv design och semistrukturerade fokusgrupper i två olika skolor med totalt fem deltagare.Resultat: Tre kategorier framkom: Samstämmig syn på att motstå tobaksbruk, Vuxnas engagemang är nyckeln till tobaksfria ungdomsår och Redskap för att nå framgång. Resultatet visade att föräldrarna var mycket positiva till metoden då den innehöll olika faktorer för att hjälpa ungdomar att motstå tobak. Det är av vikt att samtliga i skolan, både elever och personal, följer metodens budskap.

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

Objective: To study the evidence on physical activity (PA) as an effective preventive strategy for depression.Methods: A search of electronic databases was performed for articles between 2007 and 2012, both original research and review articles, concerning the link between PA and depression on children, youth and adults. Three reviews, five longitudinal and two cross sectional studies were included.Results:  PA reduced the likelihood of depression in many studies and a sedentary or inactive lifestyle increased the risks for mental health symptoms such as depression. One study showed that low PA in childhood increased the odds of depression as an adult and other studies on teenagers saw a connection and mediation between PA and self-esteem whereas physical fitness showed no mediating effect. Many of the studies and reviews point out the insecurity regarding the dose-response association and the difficulties in defining causality.Conclusion: PA might have a preventive effect on depression. Some evidence exist to support that PA in childhood prevents depression in adults.

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M.

Stress inom arbetslivet är ett område som under senare år har ökat ibetydelse. Behovet av att förstå fenomenet har ökat. Företaget somundersökts i denna studie upplevde att de behövde förstå orsakerna tillden höga stressnivån inom organisation. Syftet var att fördjupakunskapen om stress. För att undersöka detta valdes två grupper (enlågstressgrupp och en högstressgrupp) ut med hjälp av en mätning avstressnivån.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.