Psykisk ohÀlsa kan drabba alla och ligga inom spannet frÄn svÄra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strÀvan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen Àr attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och ÄterhÀmtning utifrÄn personer som sjÀlva lider eller har lidit av psykisk ohÀlsa. Ett andra syfte Àr att belysa delar av det attitydförÀndrande arbete. Genom textanalys och tvÄ kvalitativa intervjuer har syftet uppnÄtts.

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen nÀr det gÀller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas flickors respektive pojkars hÀlsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn pÄ framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sÄgs i föreliggande arbete som en form av stress. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en korrelationsanalys av enkÀtsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd pÄ annat hÄll.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

Lindquist, P & Samanci, S. Att vara förÀldrar till en person med epilepsi - en systematisk litteraturstudie om förÀldrars upplevelser av sjukdomen epilepsi. Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. Epilepsi kan leda till olika typer av anfall. De Àr skrÀmmande för patienten men Àven för anhöriga dÄ patienten kan tillfoga skada samt att det finns en ovisshet om patientens överlevnad och graden av konsekvenser frÄn attacken.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som Àr allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sÄdan svÄr situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemÀstringsförsök rÀcker till kan tillstÄndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, sÄsom nÀrstÄende, pÄverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och Àven psykisk kris. Det Àr sjuksköterskan ansvar att omhÀnderta och informera den nÀrstÄende. Att dessa möten Àr av god kvalitet Àr viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Stress bland sjuksköterskor kan pÄverka deras arbetsprestation pÄ ett negativt sÀtt. Detta fÄr pÄföljder för omvÄrdnaden som blir sÀmre vilket i sin tur Àven pÄverkar patientsÀkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrÀndhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att anvÀnda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: ArbetsglÀdje och positivinstÀllning, kompetens, samarbete och egenvÄrd.

Studenter kÀnner sig stressade flera gÄnger i veckan. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsotillstÄnd utan Àven deras motivation. Den hÀr studien fokuserar pÄ studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med olika teman.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Bakgrund: Hypertoni Àr en vanlig folksjukdom i dagens samhÀlle och en vanlig riskfaktor för utveckling av bland annat kardiovaskulÀra, cerebrovaskulÀra och renala sjukdomar. Stress uppkommer vid fysiska och psykiska pÄfrestningar och ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet i kroppen. LÄngvarig stress Àr en riskfaktor för att utveckla hypertoni. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som innefattar bland annat personers uppfattning av fysisk och psykisk hÀlsa, sociala relationer samt förvÀntningar och mÄl. Yoga Àr en trÀningsform som Àr kÀnd för sin stressreducerande effekt och hÀlsofrÀmjande innebörd.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer Àr mer stressade Àn killar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur gymnasieelever upplever stress, bÄde i och utanför skolans vÀrld, samt hur stress uppmÀrksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete pÄverkas samt hur eleverna upplever att de fÄr stöd frÄn skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkÀt om deras hÀlsa och deras upplevelser om stress.

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vÄrden av personer som lider av bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa. Det framgÄr att samarbetet mellan psykiatri och socialtjÀnst i vissa avseende Àr att anse som bristfÀlligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rÀttskÀllorna, ta reda pÄ och tydliggöra vad som ska ses som gÀllande rÀtt, för om en person med bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa ska fÄ vÄrd enligt LVM eller LPT. Metoden som har anvÀnts Àr en rÀttsvetenskaplig metod dÀr fokus legat pÄ granskning av rÀttskÀllorna. En rÀttsfallsstudie har Àven gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillÀmpas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera den nya skollagen och dess syfte gÀllande trygghet och arbetsro. Jag har utgÄtt frÄn regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansÄg att en ny skollag skulle uppfylla. UtifrÄn detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lÀrare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, dÀr jag har fokuserat pÄ arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrÄn regeringens beslut.