Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen. .

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen..

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Uppsatsen är en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgår ifrån tre övergripande nivåer: strukturell, kulturell och individuell nivå. Dessa nivåer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förståelse av detsamma.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap..

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

 Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar.