Bakgrund: Etisk stress innebär att uppleva stress som är relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vård finns även patienter som vårdas i livets slutskede i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett begrepp som präglas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vården möter etiska utmaningar, då de bör ta hänsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla kräver sjuksköterskans närvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård av patienter i livets slutskede på en geriatrisk vårdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har använts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma på en geriatrisk vårdavdelning.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.

Syftet med studien var att jämföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jämförelsegrupp på en skola i sydvästra Sverige. Vidare syftade studien till att utvärdera aktivitetsgruppens inställning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien användes enkäter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jämförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jämförelsegruppen än i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006.

Syftet med min studie var att utvärdera ett första steg i ett treårigt pilotprogram i karriärvägledning på gymnasiet. Karriärvägledningen genomfördes i två klasser på Hotell- och restaurangprogrammet. Målet med karriärvägledningen var att elever i mindre grupper skulle få chansen att identifiera och formulera sina behov, intressen, egenskaper och förutsättningar för att se sin egen karriärutveckling och ta ansvar för sin karriärprocess. För att försöka få en djupare förståelse för hur faktorer som intresse av valt program, trivsel och studiemotivation påverkat elevernas karriärutveckling, intervjuades åtta elever. Som ett sammanfattande svar på min frågeställning, blir svaret att samtliga faktorer har en stor inverkan på elevernas karriärutveckling.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av hypertoni. Stress i samband med hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

I denna studie undersöktes om känsligheten för stress varierar mellan olika ångestsyndrom. Respondenterna utgjordes av 36 män och 47 kvinnor, samtliga medlemmar i Svenska ångestsyndromsällskapet, som fick besvara 15 bakgrundsfrågor samt PANAS, SE-formuläret och Locus of Control. Några skillnader i stresskänslighet kunde inte påvisas. Dock uppvisade kvinnor högre grad av extern Locus of Control än män, medan män hade fler sömnproblem än kvinnor. Bortfallet i undersökningen är betydande eftersom del av respondentgruppen föll bort.

Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad religiösa personer anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lära sig av just deras religion. Undersökningen är inspirerad av Bo Dahlins åsikter om att erfarenheter av andra religioner och kulturer ger eleverna underlag utifrån vilket de kan utveckla egna tankar och reflektioner, men även av Kjell Härenstams tankar om att det kan vara viktigt för elevernas utveckling och fostran att lära sig något av olika traditioner. Sex personer som är anhängare av olika religioner har intervjuats, intervjuerna har sedan använts som källor och som underlag till undersökningen. Intervjuerna visade att de religiösa personerna anser att elever i den svenska grundskolan och gymnasiet borde lära sig av informanternas tankesätt angående bland annat gemenskap, framtid, det inre livet, personlig medvetenhet, inre och yttre svårigheter med mera..

Syftet med studien är att undersöka hur flickor i årskurs 7 upplever stress i skolan och vad de anser att lärare, och skolan i allmänhet, kan göra för att motverka detta. Studien bygger i huvudsak på kvalitativ insamlad data i form av intervjuer, men även på kvantitativ insamlad data i form av en enkätundersökning.I resultatet kan utläsas att 71 % av flickorna de senaste tre månaderna har upplevt stress. De huvudsakliga stressorer som flickorna angav var läxor och prov, fritidsaktiviteter, betyg, muntliga framställningar och skönhetsideal. Vid stressade situationer upplevde flickorna bl.a. huvudvärk, magont, trötthet, sömnproblem, nedstämdhet och bristande kontroll.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.