HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

Bakgrund: I det dagliga arbetet pÄ en vÄrdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som Àr stressande. För att kunna hantera detta krÀvande arbete och avvÀrja hot anvÀnds ofta olika copingstrategier speciellt dÄ personen inte tror sig ha tillrÀckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan pÄverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vÄrdarbete identifierades sÄsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist pÄ kontroll.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress Àn mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsÄr. Det finns Àven ett samband mellan stress och utbrÀndhet vilket kan resultera i avsikter att lÀmna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod Àr kvalitativ och data frÄn fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och Àr viktiga för djurs förmÄga att klara av en kritisk situation. LÄngvarig stress medför dÀremot en rad negativa effekter pÄ djurs produktion och hÀlsa. Dagens mjölkproduktion stÀller höga krav pÄ korna, som ska vara friska, producera stora mÀngder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt stÀllda krav mÄste lÄngvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisÀtts.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte fĂ„ betyg, har rĂ€tt till ett Ă„tgĂ€rdsprogram. Det Ă€r lagstadgat och inte nĂ„got som skolan kan vĂ€lja bort. DĂ€remot Ă€r det svĂ„rt att veta om Ă„tgĂ€rdsprogrammen alltid anvĂ€nds pĂ„ ett bra sĂ€tt och om det har nĂ„gon effekt pĂ„ de elever som fĂ„r ett upprĂ€ttat.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att, genom intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger undersöka hur lĂ€rare formulerar, genomför och utvĂ€rderar elevers Ă„tgĂ€rdsprogram. Ett annat syfte Ă€r att undersöka hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram i skolan kan vara till hjĂ€lp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med Ă„tgĂ€rdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de Ă€r skyldiga att göra det.

Syftet med studien Àr att undersöka om indikatorer pÄ stress finns och vad som orsakar stress samt att ta reda pÄ hur skolan arbetar för att förebygga detta bland eleverna i Äk 7-9. Undersökningen pÄ en skola i LuleÄ kommun bestod av enkÀter som delades ut till 106 elever i Ärskurs 7 till 9 och av fem intervjuer som genomfördes med personal pÄ skolan. Resultatet visar att mÄnga elever upplever stressymtom, sÄsom huvudvÀrk, tidsbrist och oförmÄga att pÄverka sin situation. En stor skillnad mellan tjejer och killar pÄvisas i resultatet av enkÀten och intervjuerna, tjejer stressar mycket mer Àn killar. Trots att mÄnga lÀrare upplever stress bland eleverna finns inget strukturerat arbetssÀtt för att motverka stressen.

Nya och ovana situationer Àr en orsak till psykisk stress hos nötkreatur dÄ de som bytesdjur ser nya saker som tecken pÄ fara. För nötkreatur kan bÄde kontakten med mÀnniskor och sjÀlva vistelsen pÄ transportfordonet vara nya situationer som ger upphov till stress. Genom att vÀnja nötkreaturen vid kontakt med mÀnniskor kan man minska den psykiska stressen i samband med hantering och transport. Hur mÄnga djur som transporteras per enhet yta Àr en viktig faktor för hur stressande djuren upplever transporten. Vid för hög djurtÀthet Àr transport mer stressande för djuren, nÄgot som visar sig i ett förhöjt plasmakortisolvÀrde.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

The aim of this study was to investigate the intraoperative surgical stress response in dogs undergoing ovariohysterectomy and to compare acepromazine and medetomidine as premedications. 15 dogs diagnosed with pyometra were used in this study. Blood pressure and heart rate were used as parameters to measure surgical stress response. The surgery was divided into four phases. Phase 0 was the period 10 minutes before the skin incision, phase 1 was skin incision and opening of abdomen, phase 2 was manipulation of uterine horns, ligation and transection of mesovarium and phase 3 was ligation of cervix, removal of organs and closing the abdomen. The results showed that phase 2 was the most intense phase of surgical stress, regardless of which premedication the dogs received. When acepromazine and medetomidine were compared the results showed that within phase 3, all dogs that were given medetomidine had higher blood pressure compared to dogs that were given acepromazine. The dogs that were given acepromazine had higher heart rate than the dogs that were given medetomidine in phase 0, phase 2 and phase 3. .

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress pÄ arbetsplatsen Àr sjuksköterskor och det kan dÀrför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 Är pÄ en hematologiavdelning pÄ Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet frÄn intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder pÄ att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, sÄ som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen pÄ avdelningen, tung arbetsbelastning och Àven arbetsrelaterade krav. Det visade sig Àven finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande pÄ arbetsplatsen sÄ som stöd och möjlighet att pÄverka arbetsförhÄllandena.

I samhÀllet görs stÀndigt bedömningar av olika slag, sÄvÀl officiellt som inofficiellt. Vi mÀnniskor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vÄr omgivning. En bedömning som sker i det öppna Àr den i skolan dÀr elevers kunskaper ska bli bedömda av lÀrare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebÀr bra betyg ? vad betygsÀtts? Och framför allt, varför betygsÀtts eleverna? Syftet med uppsatsen blev dÄ att undersöka gymnasieelevers förstÄelse av betyg och betygskriterier.Metoden som anvÀndes Àr gruppintervjuer.

Syftet Àr att undersöka upplevelsen av stress i relation till förÀldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleÄldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig Ät mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrÄn genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattning om sin omvÀrld fÄngades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer, dÀr fyra respondenter valdes ut, tvÄ kvinnor respektive tvÄ mÀn.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var nÄgot som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolvÀsendet eller hÀlso- och sjukvÄrden..

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskĂ€mnet pĂ„ industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i Ă„rskurs 3. Pojkarna beskriver sig sjĂ€lva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrĂ„n PalmĂ©r och Östlund-StjĂ€rnegĂ„rdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande pĂ„visas.