Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever.Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska.Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a.

Stress inom arbetslivet är ett område som under senare år har ökat ibetydelse. Behovet av att förstå fenomenet har ökat. Företaget somundersökts i denna studie upplevde att de behövde förstå orsakerna tillden höga stressnivån inom organisation. Syftet var att fördjupakunskapen om stress. För att undersöka detta valdes två grupper (enlågstressgrupp och en högstressgrupp) ut med hjälp av en mätning avstressnivån.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring..

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter.

Bakgrund: I Sverige finns tre hjärttransplantationsenheter, dit patienter med svår hjärtsvikt remitteras för hjärttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstånd. När den medicinska behandlingen inte längre har effekt är en hjärttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstånd. För de flesta patienter är transplantationsutredningen och acceptansen for hjärttransplantation förenad med stress, oro och ångest.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg.