I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syftet med studien Àr dels att undersöka, beskriva och förstÄ varför tvÄ barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullstÀndiga betyg i skolan, men ocksÄ att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnÄ det. Fallbeskrivningen om J och R Àr central i uppsatsen men jag har ocksÄ intervjuat tvÄ specialpedagoger och en speciallÀrare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Av fallbeskrivningen framkommer det att sÄvÀl pedagoger som skolhÀlsovÄrd hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjÀlpa de tvÄ barnen till att fÄ godkÀnda betyg i grundskolan. Det framkom ocksÄ att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sÀttas i alla Àmnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förstÄelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillrÀckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte nÄgot samarbete med förÀldrarna..

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelÀrare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen Àr kvalitativ och vi intervjuade 13 lÀrare. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀrarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjÀlpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning Àr en viktig aspekt för lÀrarna. AngÄende betyg ansÄg majoriteten att de bör komma in nÄgot tidigare Àn vad de gör nu, i Är 8.

Det talas om att utbrĂ€ndhet Ă€r nĂ„got som idag drabbar mĂ„nga i vĂ„rt land och att psykisk ohĂ€lsa Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrĂ€ndhet.Den sĂ„ kallade FP-gruppen Ă€r en avdelning vid FörsĂ€kringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handlĂ€ggning av försĂ€kringsĂ€renden som rör förĂ€ldrapenning, tillfĂ€llig förĂ€ldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka handlĂ€ggs de flesta av dessa Ă€renden med hjĂ€lp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta göra en utvĂ€rdering av denna arbetsplats med hjĂ€lp av tre olika teorier om uthĂ„llighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens pĂ„verkan pĂ„ arbete och arbetskvalitet har vi ocksĂ„ undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt ÄHS pĂ„verkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgĂ„ frĂ„n ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgĂ„ngspunkt att stress uppstĂ„r dĂ„ det rĂ„der obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Det nya betygssystemet och betygssÀttningen frÄn och med Ärskurs sex börjar tillÀmpas i full skala i den svenska grundskolan frÄn och med lÀsÄret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lÀrares uppfattningar om denna förÀndring under en period nÀr den faktiska betygssÀttningen av sjÀtteklassare Ànnu inte har Àgt rum. Fyra skolor och 38 lÀrare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men Àven teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gÄng dök det ocksÄ upp andra intressanta fynd. Att arbetssÀttet för lÀrare redan har pÄverkats i sÄ stor utstrÀckning var ovÀntat och att sÄ pass mÄnga lÀrare ÀndÄ uttryckte att deras elever i sexan, eller Ànnu tidigare upplevde sÄ pass mycket stress, var ocksÄ nÄgot ovÀntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras ocksÄ. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssÀttningen i denna undersökning.

Att arbeta inom den sociala barnavÄrden Àr ett hÄrt yrke - inte bara pÄ grund av de svÄrigheterman möter i arbetet gÀllande barnen, utan Àven pÄ grund av den stress som idag ligger pÄ denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svÄrigheter och stressfaktorer som pÄverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapÄfrestningar, vilka dessa i sÄ fall Àr och hur effektiva de Àr. Vi har Àven undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i sÄ fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda pÄ deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa omrÄden.

This paper is an account of the work around the arrangement and registration of the archive of the Swedish Art-ists? Association?s archive. The Swedish Artists? Association is an association of artists that both makes exhibi-tions for their members? works and handles the Artists? House, called KonstnÀrshuset in Swedish. During the work with the archive the author faced a number of challenges and problems.

Vi har uppmÀrksammat den oro som vilar över lÀrarnas arbetssituation, och valt att fördjupa oss i omrÄdet lÀrare och stress. Arbetsuppgifter som ska göras och hinnas med skapar stress, men Àven uppgifter som egentligen inte tillhör lÀraryrket. Det finns undersökningar och statistik som visar att kvinnliga lÀrare i större utstrÀckning lider av stress Àn de manliga. VÄr problemformulering lyder: Vad innebÀr stress för kvinnliga lÀrare? Anledning till detta kan man bland annat finna i att skolan reformerats och att lÀrarna inte hinner sÀtta sig in i bland annat det nya systemet, dÄ tiden Àr en bristvara.

Bakgrunden till denna studie grundar sig frÀmst i ett stort intresse för musikÀmnet men Àven att vi, under vÄr grundskoletid fick uppleva olika bra samt vÀrdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att fÄ inblick i hur lÀrare upplever ramfaktorer och artefakters pÄverkan pÄ undervisningen i musik. Genom Ätta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara vÄra frÄgestÀllningar: Vilka ramfaktorer anser lÀrarna pÄverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lÀrare ramfaktorer som möjligheter och begrÀnsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lÀrarna pÄverkar undervisningen och pÄ vilket sÀtt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de tvÄ delstudierna? Vi har genom studiens gÄng fÄtt inblick i hur lÀrare resonerar kring de pÄverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek Àr sÄdana faktorer vilka pÄverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte Àr ÀndamÄlsenligt samt ifall elevantalet Àr för mÄnga i förhÄllande till lokalen.

Studien undersöker om elever som trÀnar mycket i skolan och pÄ sin fritid presterar bÀttre betygsmÀssigt pÄ gymnasiet Àn de elever som inte Àr lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som trÀnar mycket och en kontrollgrupp skilja sig Ät i avseende pÄ LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas Àr: TrÀning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stÀmmer har elever pÄ gymnasiet fÄtt fylla i en enkÀt. EnkÀten innehÄller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men Àven ett formulÀr dÀr deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stÀmmer.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om flickor har bÀttre betyg i skolÀmnet idrott och hÀlsa nu jÀmfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit nÄgon förÀndring i flickors betyg samt vad som har pÄverkat detta. För att se ifall det blivit nÄgon förÀndring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslÀrare frÄn olika skolor för att fÄ en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det sÄg ut tidigare i Àmnet idrott  och hÀlsa samt vad som varit problematiskt vad gÀller jÀmstÀlldhet och genus. I undersökningen Äkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer pÄ varje skola.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras mÀnniskans komplexa förhÄllande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet Àr fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; Àven fungerar som verktyg i den sociala interaktionen mÀnniskor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har sÀrskilt efter Andra VÀrldskriget bringat vÀlfÀrd och accelererande konsumtionstempo i det moderna vÀstsamhÀllet. Konsumtionsvanorna Àr numera mer sammanlÀnkade med varumÀrken och social status Àn behovet av praktisk funktion.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i tvÄ professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats, baserad pÄ gruppenkÀt och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus pÄ psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivÄer pÄ en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom pÄ lÄngvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rÀdslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhÄllanden.

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser ocksÄ att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrÄn deras enkÀtsvar eventuellt kunna se om de har lÄgstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska CentralbyrÄn. EnkÀten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvÀrvsarbetande individer.