LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pĂ„ hur slöjdlĂ€rare arbetar med slöjd som ett sammanhĂ„llet Ă€mne utifrĂ„n lĂ€roplanen. Ända sedan LĂ€roplan för grundskolan (hĂ€danefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhĂ„llet Ă€mne med ett betyg i slöjd. Trots detta Ă€r slöjden oftast uppdelad i tvĂ„ separata Ă€mnen pĂ„ schemat med tvĂ„ slöjdlĂ€rare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med tvĂ„ salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hĂ„rda material som trĂ€ och metall. I LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hĂ€danefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) Ă€r det stort fokus pĂ„ samarbete och utifrĂ„n det har jag undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt slöjdlĂ€rare samarbetar inom Ă€mnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Stress och trÀning Àr ett omdiskuterat fenomen bland mÀnniskor, i media och i reklam i dagens samhÀlle. Allt fler mÀnniskor studerar ocksÄ pÄ universitet och högskolenivÄ för att lyckas ta sig in pÄ arbetsmarknaden. PÄ högskolenivÄ krÀvs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. VÄr studie vill öka förstÄelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska trÀning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhÀlle var utgÄngspunkten för att belysa fenomenet.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using CarnevaliÂŽs thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies..

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work.One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle fÄ skriftliga omdömen i samtliga Àmnen som de undervisades i. Reformen gav lÀrare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gÀllde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolÀmnen.Tidigare studier om bedömning har företrÀdesvis fokuserats mot de Ärskurser dÀr betyg ges, frÄn mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare till vÄra yngsta elever i grundskolan, de som gÄr i Äk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte Àr att bidra med ökade kunskaper om lÀrares kunskapsbedömning av yngre elevers lÀrande.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

En organisationskultur Àr unik i sig och varierar mellan organisationer och Àr sjÀlva kÀrnan i organisationen. DÄ fÄ tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevÀrlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet Àr Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och öka förstÄelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka vÀrderingar har de anstÀllda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns pÄ JIBS, Àr de frÄgestÀllningar som har anvÀnts. DÄ detta var relativt outforskat Àr studien explorativ och Àr avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

Studien undersöker huruvida mĂ€nniskor minns tidigare stressrelaterade hĂ€ndelser utifrĂ„n vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och Ă„lder studeras. Studien bygger pĂ„ en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehĂ„llande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkĂ€t innehĂ„llande frĂ„gor om upplevelsen av stress och dĂ€refter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen Ă€r att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas nĂ„gra skillnader mellan könen, och Ă„lder kommer inte att pĂ„verka. Resultatet visar pĂ„ att det inte finns nĂ„gra signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller Ă„lder.

Vi tar vÄr utgÄngspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska vÀrderingar. Vi studerar olika sÀtt att se pÄ begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi anvÀnder ett konstruktionistiskt perspektiv, dÀr vi betonar vÄrt förhÄllande till forskningsprocessen. Vi betonar Àven svÄrigheterna i att sÀrskilja delar i uppsatsen, sÄ som metod, teori och empiri.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, frÀmst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi anvÀnt oss av tre samtal med personal pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi har Àven studerat texter som Lpf 94, VÀrdegrundsboken och en rad debattartiklar.