AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

SammandragMÄnga undersökningar har visat att det inte rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsÀtta belysa ett sÄdant problem och betona vikten av likvÀrdig bedömning kan vi nÄ en förÀndring mot det bÀttre. Syftet med detta arbete Àr att studera hur ett urval lÀrare och lÀrarstuderande betygsÀtter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sÀtta dem i relation tillden nya lÀrarutbildningen och dess innehÄll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrÄn samma kursplan. Kursplanen ger alltsÄ utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nÄ nationell likvÀrdighet i betygsÀttningen..

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Syftet med min studie var att kartlĂ€gga och lyfta upp olika arbetssĂ€tt kring begreppsinlĂ€rning hos barn mellan Ă„ldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt dĂ„ flera författare nĂ€mnt att ordförrĂ„dsspurten sker i dessa Ă„ldrar. NĂ€r dessa arbetssĂ€tt Ă€r kartlagda sĂ„ har jag jĂ€mfört dessa med varandra och visat pĂ„ skillnader och likheter. Jag har Ă€ven refererat till litteratur som belyser hur man kan förhĂ„lla sig till begreppsinlĂ€rning dĂ„ det finns olika stadium i barnets ordförrĂ„dsutveckling som man mĂ„ste ha i Ă„tanke. Dessa olika stadium Ă€r viktiga att förhĂ„lla sig till dĂ„ denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Syftet med studien Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lÀrarnas uppfattningar om varför Àmnet idrott och hÀlsa Àr enda Àmnet pojkar har bÀttre betyg i Àn flickorna. För att ta reda pÄ det hÀr har en kvalitativ studie gjorts dÀr insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielÀrare. Det Àr en genusteori som genomsyrar arbetet. LÀrarna sÀger att skolans system Àr mer gynnsamt för flickor och deras arbetssÀtt. Idrott och hÀlsa Àr pojkarnas Àmne för att det intresserar dem mer, de har bÀttre nÀrvaro dÀr jÀmfört med skolans övriga Àmnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn pÄ stress. Vad de tror orsakar stress, hur man kÀnner sig och om man kan göra nÄgonting Ät det. Genom enkÀtundersökningar i en fyra, en sexa och en Ätta har jag fÄtt fram barnens tankar om stress. Jag har ocksÄ lÀst mycket intressant litteratur inom omrÄdet för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angÄende barn och stress. Litteraturen har jag ocksÄ anvÀndt som grund till den empiriska studien.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur musiklÀrare ser pÄ betyg, bedömning och betygssÀttning i musikÀmnet. Detta görs med anledning av införandet av betyg frÄn Ärskurs 6, lÀrarna som intervjuas i studien undervisar alla i Ärskurs 6. Hur införandet gÄtt till, hur det pÄverkar undervisningens innehÄll, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar eleverna samt hur det upplevs av lÀrarna sjÀlva Àr frÄgor som berörs. Med utgÄngspunkt i ramfaktorteorin visar analysen av undersökningen hur yttre ramar som tid, resurser och styrdokument pÄverkar undervisningens innehÄll och lÀrarens arbetssituation. Detta synliggörs pÄ ett tydligt sÀtt i och med de förÀndringar som införandet av betyg frÄn Ärskurs 6 medfört, framför allt bristen pÄ tid visar sig ha negativ pÄverkan för en rÀttvis bedömning i musikÀmnet. Undersökningen visar att tydligare krav kan komma att ha inverkan pÄ musikÀmnets status, och Àven att de bidrar till en musikundervisning med mer kontrollerande och skriftliga uppgifter.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det gÄr att identifiera avvikande aktieavkastning hos företag vilka erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex mellan Ären 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens vÀrdering av förbÀttrade respektive försÀmrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet frÄn eventstudien pÄvisar att betygsförÀndringar, oavsett karaktÀr, vÀrderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle vÀrdera informationen om förbÀttrade respektive försÀmrade betyg pÄ samma sÀtt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.