Sökresultat:
860 Uppsatser om Strategiskt tankesätt - Sida 7 av 58
Hyperkonkurrens : En studie i tillverkningsindustrin
ProblemstÀllning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom omrÄdet i Sverige. DÀrför vill vi ta reda pÄ om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som Àr utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.
Resursallokeringsmodellen: identifiering av strategiskt
informationsbehov
?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna urÄldriga sanning Àr minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhÀlle och gÀller för sÄvÀl enskilda individer som för globala organisationer. Det Àr förmodligen inte ens efterstrÀvansvÀrt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som stÀndigt passerar revy, skulle nÀstintill oÀndliga resurser behöva tagas i ansprÄk.
Bankers marknadsstrategier pÄ bolÄnemarknaden ? en jÀmförelse mellan svenska banker
Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka och beskriva om det finns nĂ„gra skillnader och/eller likheter i hur svenska storbanker respektive övriga banker arbetar strategiskt för att fĂ„ nya bolĂ„nekunder samt behĂ„lla befintliga. Metod: Sex stycken kvalitativa intervjuer med tre storbanker respektive tre övriga banker har utförts. Vi har bandat intervjuerna för att sedan sammanfatta dem och skicka tillbaka dem till respondenterna för godkĂ€nnande. Urvalet av banker gjordes genom att kontakta de fyra största bankerna i Sverige dĂ€r tre valde att delta. Ăvriga banker valdes ut subjektivt.
Vad varje ledare bör kÀnna till: viktiga typer av information och informationskÀllor som anvÀnds vid strategiskt beslutsfattande: en fallstudie
Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller övervÀganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkstÀlls. En förstÄelse för beslut krÀver sÄledes en förstÄelse för beslutsprocessen, det vill sÀga processen att samla in och bearbeta information, vÀlja mellan alternativ och verkstÀlla beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvÀndning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förstÄelse för hur beslutsfattare inom ett företag gÄr tillvÀga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna anvÀnder sig av vid beslutsfattande samt anvÀndningen och betydelsen av olika informationskÀllor.
SÄ kan man ocksÄ göra men det Àr inte rÀtt : Om Bloggens trovÀrdighet som kommunikationskanal
Titelbloggens trovĂ€rdighet som kommunikationskanalSĂ„ kan man ocksĂ„ göra men det Ă€r inte rĂ€tt ? OmFörfattareUlrika LĂ„ng & Emelie ĂverdahlHandledarePia Arborelius NivĂ„Kandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010Nyckelordkommunikationskanal, blogg.Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,Problemformuleringkonsumenten? Under vilka förutsĂ€ttningar Ă€r bloggen en trovĂ€rdigkommunikationskanal?Kan företag strategiskt anvĂ€nda sig av bloggar för att nĂ„SyftetrovĂ€rdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ettföretagsperspektiv.Syftet Ă€r att förklara under vilka förutsĂ€ttningar bloggen blir enMetodbloggare samt fyra lĂ€sare av bloggar har intervjuats inom Ă€mnet,under vilka förutsĂ€ttningar bloggen Ă€r en trovĂ€rdigkommunikationskanal.Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. TreTeoretiskt perspektivsom ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med engrundlĂ€ggande beskrivning av kommunikation samt Internet somkommunikationskanal, för att sedan smalna av mot Ă€mnet bloggoch bloggen som kommunikationskanal.I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modellerEmpiriskt perspektivdjupintervjuer med bloggare samt lĂ€sare av bloggar.I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta frĂ„nSlutsatsStudien visar att företag kan anvĂ€nda bloggen för att strategiskt nĂ„konsumenten. UtifrĂ„n studien kan konstateras att bloggen blir entrovĂ€rdig kommunikationskanal under vissa specifikaförutsĂ€ttningar.
Att arbeta i ett grÀnsland : En studie om HR-arbetares utsatta position
Syfte: Att skapa förstÄelse för hur mÀnniskor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet krÀver. Vi Àmnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande ÄtgÀrder. En ökad förstÄelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan Àven underlÀtta orienteringen och förhÄllningen till de roller som individer och avdelningar sjÀlva intar samt de roller som de pÄtvingas. Resultaten Àmnar Àven mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nÄ en önskvÀrd position dÀr fler intressenter blir nöjda.Metod: Studien baseras pÄ en fallstudie i ett stort företag som ingÄr i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar pÄ intervjuer, samt en deduktiv ansats.Resultat: Studien pÄvisar brister i befintlig teori gÀllande HR-arbetares utsatta position.
SAS - Att vÀnda förlust till vinst
Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur tvÄ olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste Ären dÄ flygmarknaden samtidigt har prÀglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jÀmfört denna kris med den kris företaget hade pÄ 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att anvÀnda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..
Hyperkonkurrens - En studie i tillverkningsindustrin
ProblemstÀllning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s
tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att
hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade
begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom
omrÄdet i Sverige. DÀrför vill vi ta reda pÄ om hyperkonkurrensen kan ses i
Sverige och hur företagen som Àr utsatta för den agerar ur ett strategiskt
perspektiv.
Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar
ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande.
Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-,
resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn pÄ strategier som anvÀnds inom
nÀmnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestÄtt av tre
intervjuer med personal pÄ Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.
Strategiskt hÀlsoarbete i organisationen - ?Vi som redan arbetar med personalhÀlsan??
OhÀlsan Àr ett ökande problem i samhÀllet. Den leder bland annat till ökad sjukfrÄnvaro vilket leder till ökade kostnader för sÄvÀl företagen som samhÀllet. Arbetsplatsen anses vara en viktig arena för att förebygga den ökade ohÀlsan vilket gör det viktigt att fÄ företagen att satsa pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. UpprÀttandet av ett strategiskt hÀlsoarbete innebÀr mer arbete för företaget och för ett redan arbetsbelastat företag kan detta ses som en pÄfrestning. För att hÀlsoarbetet ska kunna implementeras och fÄ genomslagskraft, gÀller att kostnaderna och arbetsbelastningen inte Àr alltför stora för företaget.
"VadÄ, ska vi jobba strategiskt ocksÄ?" : En kvalitativ studie om HR-avdelningens roll utifrÄn olika perspektiv
Under de dryga hundra Är det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nÀmnda avdelningen haft mÄnga roller. FrÄn början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad pÄ att ta hand om och stödja medarbetarna, dÀrefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren pÄ HR-avdelningen. Med utgÄngspunkt i den historiska utvecklingen Àr syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har pÄ tvÄ olika företag. UtifrÄn syftet skapades tre frÄgestÀllningar; Hur pÄtagliga Àr de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende pÄ position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förstÄelse för HR-arbetets mÄngfascetterade karaktÀr och vilka kunskaper som yrket krÀver.
Bonussystemets konstruktion
Bonusen pÄ vÄrt fallföretag har inte bara konstruerats för mÄluppfyllelse och
styrhjÀlpmedel av företagsledningen, utan har Àven införts för ett strategiskt
tÀnkande pÄ företaget. Bonusen har medverkat till att de anstÀlldas motivation
att utbilda och förnya sin kunskapsbank har ökat. Vi kan sÀga att företagets
bonussystem direkt Àr kopplat till företagets strategiska mÄlsÀttning.
Jominis inverkan pÄ Amerikanska doktriner
Syftet med uppsatsen Àr att pröva om Jominis principer om militÀrteori har nÄgon inverkan pÄ dagens slagfÀlt, genom att de pÄverkar amerikanska doktriner, och dÀrmed strategiskt och operativt tÀnkande. Dagens högteknologiska stridsfÀlt Àr betydligt mer komplext och bestÄr av fler dimensioner, Àn det fanns nÀr Jomini verkade. Det blir dÄ viktigt att förstÄ de klassiska strategiska tankegÄngarna som ligger till grund för de operativa men Àven taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft pÄverkan pÄ de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt dÄ vÀst europeiska, Àven svenska, doktriner frÀmst anses vara pÄverkade utav Clausewitz och dennes syn pÄ krig. Inte minst dÄ svensk militÀr personal interagerar med amerikansk militÀr personal pÄ den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjÀnstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande pÄverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förstÄelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tÀnkande, och hur Jomini har pÄverkat utformningen av dem.
The road to success? : Företags arbete med HR som strategisk partner för framgÄng pÄ marknaden.
I dagens konkurrens mellan företag och individer Àr det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rÀtt person pÄ rÀtt plats samt att ta tillvara pÄ de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan mÀnniskorna fungerar ingenting, men med rÀtt personer för uppgiften finns Àndlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen pÄ ett företag bör strÀva efter organisationens strategi i syfte att uppnÄ högre effektivitet och framtida mÄl (Boglind, HÀllstén och Thilander, 2013).
MĂ€nniskor i arbete ? en studie om hur man skapar en motiverad personalstyrka
I dagens moderna tjÀnsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbÀttra företagets lönsamhet. Humankapitalet Àr en kritisk resurs i tjÀnsteföretag. Vi har dÀrför valt att undersöka detta Àmne med fokus pÄ personalmotivation och belöning. Det finns mÄnga olika alternativ pÄ hur detta interna arbete kan utföras, varpÄ vi har valt att redogöra för nÄgra av dem. Teorierna som anvÀnts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas vÀrderingar.
Styrelsekompetenser och dess pÄverkan pÄ ett företags rykte: en fallstudie av ett företag inom maskinentreprenadbranschen
Styrelser och styrelseledamöters kompetenser har pÄ senare tid fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. Styrelsen Àr en av de viktigaste maktfaktorerna för ett företag och grunden för dess arbete Àr förtroende. En styrelse kan vinna förtroende genom att knyta till sig kompetenta ledamöter och om ett företag lyckas med att sÀtta samman en styrelse som bestÄr av kompetenta ledamöter kan det skapa ett rykte för företaget som helhet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sammansÀttningen av en styrelse utifrÄn strategiskt viktiga kompetenser samt skapa förstÄelse för hur sÄdana strategiskt viktiga kompetenser kan pÄverka företagets rykte. För att uppnÄ detta har vi valt att studera sammansÀttningen av en styrelse samt vilka kompetenser som skulle vara önskvÀrda hos de enskilda styrelseledamöterna.