Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrågor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge använder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jämföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi använt hemsidor från både företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrån storleken på företagens verksamhet.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Estland och Lettland är Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kännetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. Länderna bedriver även ett utvecklat säkerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika säkerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de står inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands målsättningar för organiseringen med sina väpnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de väpnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgår från ett realistiskt teoriperspektiv.Utifrån jämförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för båda länderna är det viktigt att aktivt delta i internationellt säkerhetssamarbete. Likaså är det för båda länderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

SyfteMitt syfte med denna uppsat's är att skapa en förståelse för begreppet personalidé och des's användbarhet genom att studera och analysera hur design och implementering av personalidé, utifrån en given affärsidé, kan utforma's på ett framgångsrikt sätt. MetodDet empiriska materialet bygger på en fallstudie av IKEA Kundservice Center i Älmhult. Insamlandet av data har skett främst genom intervjuer med personer i chefspositioner i fallföretaget, medarbetare på personalavdelningen, facklig klubbordföranden, arbetsförmedlare samt personalarbetare på koncernnivå. Data har även samlat's in genom en enkätundersökning till de anställda i fallföretaget. I analysen placera's begreppet personalidé in i det sammanhang fallföretaget utgör.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Syftet för detta examensarbete på kandidatnivå är att undersöka hur Lantmännen AXAutnyttjar sina resurser för att på så sätt försöka förstå hur de strategiskt har bemöttkonsumenternas ökade krav på hälsosamma livsmedel i sin produktutveckling..

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Problemformulering:Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vidimplementering av CSR i Kina?Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vidimplementering av CSR i Kina?Syfte:Studien ämnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vidimplementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta.Vidare belyser även studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken.Metod:Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie där vi valt att anta en abduktiv ansats. Denempiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. Dåstudien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai,Kina.Slutsatser:Studien visar att det finns problem vilka är kopplade indirekt samt direkt tillföretags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i vissutsträckning överkommas genom att långsiktigt eftersträva delat värde för företagen och dessomgivning..

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Betydelsen av förtroende i ett strategiskt samarbete Seminariedatum: 2005-01-12 Kurs: FEK 582, Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Sofia Forsgren Malin Levén Christopher Norman Handledare: Nadja Sörgärde Fem nyckelord: Strategiska samarbeten, Förtroende, Förändring, SAS, Relationer Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur det kommer sig att samarbetet mellan två parter i en strategisk allians kan fortsätta trots minskat förtroende. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vårt fallföretag är SAS. Vår empiri består av både primär- och sekundärdata och ansatsen är av abduktiv natur. Teoretiska perspektiv: Det finns mycket forskning om strategiska allianser inom flygindustrin och teorin betonar vikten av ett gott förtroende mellan de samarbetande parterna. Uppenbart är dock att förtroendet mellan företagen sjunker när yttre faktorer tvingat en eller flera medlemmar i en allians att ändra sin strategi så att den i viss mån strider mot alliansens uttalade, såsom exempelvis i en lågkonjunktur.

Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrågor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge använder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jämföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi använt hemsidor från både företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrån storleken på företagens verksamhet. Detta för att se om det finns några skillnader i det strategiska arbetet med miljöfrågor beroende på företagets storlek. Slutsats: Vår slutsats är att de tre undersökta företagen strategiskt arbetar väldigt olika med miljöfrågor.