Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Att bygga upp ett varumärke och en varumärkesidentitet är mycket viktig i den hårda konkurrens som idag finns i alla branscher. För att kunna bygga upp ett starkt varumärke måste företagen följa en strategi som gör det möjligt för kunderna att identifiera sig med varumärket. Små företag bortser ofta från att även de måste tänka i ett långsiktigt perspektiv när det gäller deras varumärken och varumärkesidentitet. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur små företag arbetar med att bygga upp sitt varumärke och sin varumärkesidentitet. Vi är övertygade att även små företag måste tänka långsiktigt och strategiskt kring sina varumärken för att kunna överleva på dagens marknad.

The aim of this Master?s thesis is to investigate how a public library should sign and organize their resources to make them as accessible as possible to the users of the library. Our theory, Paul Arthur?s and Romedi Passini?s wayfinding theory, is about how people search through information loaded environments. Our empirical material consists mainly of three parts: an inventory of the resources and guiding at Hammarö bibliotek, eight interviews with visitors at Hammarö bibliotek and observations of how visitors use and interact with the library, its resources and guiding.

SammanfattningVid intervjuer i februari 2006 med pedagoger på ett föräldrakooperativ framkom att deras läromedel inte räckte till för att täcka deras barns olika behov. Varken deras egentillverkade eller köpta material var tillräckligt funktionellt.     Syftet med detta examensarbete har varit att utforma bildmaterial till föräldrakooperativet. Med målsättningen att ta fram ett språkfrämjande och målgruppsanpassat material till dem. För att kunna göra det har jag använt mig av två metoder, enkätundersökning och aktionsforskning.     Enkätundersökning - För att få en bild av hur språkfrämjande arbetsmaterial ser ut på olika förskolor. Genom undersökningen fick jag reda på hur de främjar sina barns språk, vilka arbetsmaterial de använder samt vilka egenskaper ett språkfrämjande material bör ha.     Aktionsforskning - För att i ett nära samarbete med pedagoger undersöka hur ett mer anpassat bildmaterial kan utformas till deras barns olika behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten.

In coastal wetlands carbon/organic matter can be stored for long periods of time thanks to, among other things, the presence of water which slows down the decomposition. Because of this, restauration and management of such habitats have the potential to decrease the emission of greenhouse gasses and help mitigate climate. Internationally these environments are called ?blue carbon? ecosystems. In Sweden, alder (Alnus glutinosa and Alnus incanata) covered wetlands along the coast is a nature type that potentially could function as a ?blue carbon? habitat.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder.Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder..

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica Pajic Syftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att säkerställa sin kompetensförsörjning. Det råder en brist på färdiga chefer och organisationer behöver därför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av Skellefteå kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa färdiga chefer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja är nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.

The purpose of this paper was to identify the elements and the alloys that five objects found in Birka consist of and to examine whether there are any significant differences between the presumably imported and domestic objects. The material was analyzed using a scanning electron microscope (SEM) which was equipped with an energy dispersive X-ray spectrometer (EDS) in order to identify the elements that are present and the alloys that the objects are made of. Then the SEM results were compared with the results of previous analyzes that have been performed on finds from Birka in order to investigate how the objects differ in elemental composition and to find out if there are any significant differences between them. The results showed that the objects? content of the elements analyzed varies as the copper alloys the objects are made of.

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård iSverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurvalkontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta istudien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågorunder enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre avdem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppochorganisationsnivå.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.