Det som undersökningen beskriver är hur EU:s säkerhetsstrategi påverkade de utrikespolitiska målen inför militära insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.Vår utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mål motiverar vårt deltagande i militära insatser utomlands. Dessa mål skall vara vägledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemställning i denna uppsats som lyder:På vilket sätt har bakomliggande säkerhetspolitiska resonemang till EUs säkerhetsstrategi påverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militära insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner från samma period?Syftet var att undersöka målsättningarna i dokumentet Ett säkert Europa i en bättre värld, en Europeisk säkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa målsättningar påverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.Som metod användes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska målen med ett analysverktyg indelat i säkerhets-, välfärds- och idémål.Resultatet visade att EU:s övergripande säkerhetsstrategi genomsyrade våra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att få effekt i välfärdsmålsättningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och där även med civil och militär integrering.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den rationella beslutsmodellen och syftar till att förklara hur svenska medelstora företag i maskinindustribranschen fattar strategiska beslut. Dessutom försöker uppsatsen förklara hur det strategiska beslutsfattandet påverkas av entreprenöriellt agerande samt försäljnings- och lönsamhetsutveckling inom de undersökta företagen. Totalt tillfrågades 148 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen. De som accepterade erhöll en enkät via e-post. Enkäten besvarades av 57 företag, vilket innebar en svarsfrekvens på 38,5%.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

Problem: Vilka samarbetsfaktorer är viktiga för små svenska Outdoorleverantörer för långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad?Syfte: Att analysera och utvärdera olika samarbetsfaktorer mellan leverantörer och återförsäljare inom den svenska Outdoorbranschen.Teori: Involveringsteori, Transaktionsmarknadsföring, Relationsmarknadsföring, Nätverksteori, Organisationsmodellen, Den värdeskapande processen och Totalkommunikation.Metod: Kvalitativ undersökning, deduktion, primärdata, intervjuer, semistrukturerad intervjuguide med kompletterande slutna frågor, strategiskt urval.Empiri: Haglöfs Scandinavia AB, Lundhags Skomakarna AB, Houdini Sportswear AB, Klättermusen AB, Playground Nordic AB, Addnature AB och Alewalds Sport AB.Resultat: Författarna upplever Ourdoorbranschen som en avslappnad och harmonisk bransch där social kompetens blir en viktig faktor för att skapa samarbeten över huvud taget. Leverantörer bör fokusera på leveranshantering, säljstöd och utbildning. Viktiga egenskaper hos leverantören för ett bra samarbete är ärlighet och öppenhet som bidrar till en bra kommunikation.Slutsats: Då vi lever i en föränderlig värld är den lojalitet som man bygger upp genom interaktion och samarbeten av stor betydelse för små Outdoorleverantörer på den svenska marknaden. Skall man som leverantör överleva långsiktigt måste man jobba mer kring förståelsen för att driva branschen in i en utvecklande fas och inte förlita sig helt på den tillväxt som branschen länge haft.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsportaler.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

E-handeln med mode karaktäriseras av hög returandel och ofta lågvärdiga varor med relativt kort livslängd. Det ställer stora krav på företag att effektivt hantera returer, både operativt men också strategiskt. Denna studie undersöker fyra modeföretag med försäljning online. Företagen har olika egenskaper vilket ger ett komparativt underlag till studien. Exempelvis har företagen olika affärsstrategier, olika antal försäljningskanaler och olika historia, som påverkat utformningen av deras respektive returhantering.

Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det är både enansvarsfull och tidskrävande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning ställer kravpå den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrånstudentens lärandemål. Lärande sker på olika sätt, ett sätt är att se förändring som ett resultatav ett lärande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlärande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapå uppfattningar om hur något upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt.

Flygtrafikledningen är en bransch som inte är särskilt synlig för allmänheten men som har stor inflytande på flygtrafiken, till exempel flygets miljöpåverkan. Det verkar heller inte talas särskilt mycket om flygtrafikledningens samhällsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, även om just CSR är ett hett ämne som företag i andra branscher oftast tar på stort allvar. Därför besvarar uppsatsen följande tre frågor: (i) hur arbetar flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom flygtrafikledningen? För att kunna svara på dessa frågor har forskning om företags samhällsansvar generellt och med koppling till flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien på öppna källor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter från flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.