Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Skivindustrin har genomgÄtt en stor förÀndring de senaste Ären och denna förÀndring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utstrÀckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förÀndring finns det mÄnga Äsikter om, likvÀl som det finns mÄnga förslag till vad som bör göras för att vÀnda pÄ den. Skivbranschen bestÄr av ett fÄtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av smÄ bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar pÄ Àr hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förÀndrade omvÀrlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag sÄ behövs först independentbolagens uthÄlliga konkurrensfördelar identifieras.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.  Syfte: FÄ en förstÄelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvÀmlighetsurval.Resultat: Huvuddrag frÄn resultatet bygger pÄ bristande internkommunikation, mÄnga subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mÀngd kommunikationskanaler, otillrÀcklig socialisering samt icke nÄbara rektorer med skiftande ledarskap.Slutsats: Undersökningen utgÄr frÄn resonemanget att alla de informella processerna Àr lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stÀmmer helt och hÄllet, vÄr undersökning visar att det Àr kulturen som Àr den mest framtrÀdande processen för internkommunikationen. Det fastslÄs av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte Àr anpassat till den nuvarande situationen..

 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera Àr inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta mÀnniskor som befinner sig i kris efter en skilsmÀssa/separation. Dessa mÀnniskor kan vi komma i kontakt med pÄ olika arenor, exempelvis inom familjerÄdgivningen och familjerÀtten. Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀn och kvinnor som genomgÄtt en skilsmÀssa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgÄngen av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor som gÄtt igenom en skilsmÀssa/separation.

Syftet med uppsatsen var att analysera Försvarsmaktens (FM) organisatoriska förmÄga att skapa förutsÀttningar för attgenomföra och implementera strategiskt förÀndringsarbete av sin ledningsorganisation. I arbetet med att analysera FMförmÄga i detta avseende har förÀndringsprocesserna Ledningsorganisation 2000 (LO 2000) och Ledningsutredning 2002 (LU02) studerats för att förstÄ pÄ vilket sÀtt organisationen nyttjar tidigare kunskaper och förmÄgor i nya förÀndringsprocesser.Uppsatsen svarar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken förÀndringshistoria har FM ledningsorganisation den senastetioÄrsperioden och vilken pÄverkan kan den ha haft pÄ förÀndringsarbetet i samband med LU 02?; Drog FM somorganisation nÄgra slutsatser i samband med införandet av förÀndringarna av LO 2000, och i sÄdant fall vilka? Hur hardessa slutsatser i sÄdant fall dokumenterats av organisationen? Om de har dokumenterats, har det funnits en avsikt iorganisationen att vidarebefordra eventuella slutsatser till en eventuellt kommande förÀndringsprocess?; Baserades LU 02och dess förÀndringar samt implementeringen i organisationen direkt eller indirekt pÄ nÄgon teoretisk modell?; Drog FM somorganisation nÄgra slutsatser i samband med implementeringsprocessen av LU 02, och i sÄdant fall vilka? Hur har dessaslutsatser i sÄdant fall dokumenterats? Om de har dokumenterats, avses de pÄ nÄgot sÀtt att utnyttjas av organisationen isamband med en eventuellt kommande förÀndringsprocess? Om de har dokumenterats, pÄ vilket sÀtt avses de att utnyttjas isamband med en eventuellt kommande implementeringsprocess? Den teoretiska ramen utgörs av professor John P KottersÄttastegsmodell för att analysera vilka problem som uppstÄr i samband med en förÀndringsprocess och pÄ vilket sÀtt dessaskall övervinnas. Kotter betonar Àven vikten av ledarskapet under en förÀndringsprocess och dess avgörande inverkan pÄprocessens möjlighet att bli framgÄngsrik. I uppsatsen har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats baserandes pÄ etthermeneutiskt förhÄllningssÀtt anvÀnts.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganstÀlldas upplevelser av en gemensamt antagen vÀrdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mÄl samt vilka faktorer som pÄverkade deras möjligheter att tillÀmpa vÀrdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anstÀllda frÄn en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att vÀrdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna sÄg inte vÀrdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, dÄ de i huvudsak agerade utifrÄn erfarenhet och sin egen etik och moral för samhÀllet och medborgarnas bÀsta.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för Àtstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes pÄ strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av enkÀtformulÀr. Resultatet visade pÄ signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsÀtning?, ?att anse sig utöva en idrott som krÀver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av trÀnare/ ledare att gÄ upp i vikt?.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar mÄnga roller och uppgifter. En av dem Àr att ta tillvara pÄ humankapitalet pÄ bÀsta sÀtt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsstÀllelse och möjlighet till vidareutveckling men ocksÄ om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt skolledare utvecklar och anvÀnder vid kriser. Teorier och forskning pÄ omrÄdet kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners.