Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och jämföra fallföretagens strategiska arbete, beskriva och analysera detta. Vi ämnar göra detta genom att finna och använda de strategiteorier och modeller som på ett mest adekvat sätt förklarar och beskriver hur våra fallföretags strategiska arbete sker. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av personer på fallföretagen samt personer i klädbranschen PROBLEMFORMULERING:Vad karaktäriserar det övergripande strategiska arbetet inom fallföretagen? Vilka specifika delar av det strategiska arbetet är särskilt viktiga för fallföretagen? Skiljer sig det strategiska arbetet åt mellan de olika fallföretagen? Hur har fallföretagens strategiska arbete förändrats över tiden? Vilka teorier och modeller belyser och förklarar bäst fallföretagens strategiska arbete? SLUTSATSER:Det mest essentiella för våra fallföretag är deras resursbas och att denna strategiskt utnyttjas väl genom resurskonfigurationer och dynamiska förmågor. De viktigaste resurserna är; designers, företagskunnande, företagskultur och varumärke.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta fram ett teoretiskt ramverk som skapar förståelse för vilka faktorer som är relevanta vid beslut rörande ett företags strategiska profil. Detta har vi gjort genom att undersöka ett antal strategiteorier och tagit med dem som vi anser vara relevanta vid den typen av analys som vi ämnar studera. De flesta av teorierna är tämligen vedertagna strategiska teorier medan andra härrör ur beslutvetenskapliga kretsar. Eftersom det finns variabler både i den interna och i den externa omgivningen som påverkar ett företags strategiska profil redogör vi för områdena var för sig. Vidare har vi använt oss av företaget Expert som referensföretag för att ge exempel på hur det kan fungera i verkligheten.

Tre av fyra sammangåenden misslyckas med att uppnå de finansiella och strategiska mål som de har satt upp. Anledningen till att varför så många kombinationer av sammangåenden misslyckas beror på att sammangåenden är i behov av rigorösa och omfattande ansträngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller får inte tillräckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förändringsprocesser i form av sammangåenden organisationer emellan fokuserar endast på en sammangåendeprocess i taget och det finns få studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel än undantag att den mänskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hänsyn till i tillräckligt stor grad.

Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar.

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begränsningar är reglerade i svensk och europeisk rätt och hur synen på vertikala begränsningar har förändrats. Uppsatsen försöker även att måla upp en gräns mellan tillåten och otillåten vertikal prisstyrning. Metoden är baserad på en rättsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrätt är harmoniserad med EG- rätten. Konkurrensbegränsande samarbeten är förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Syfte: Studien ämnar undersöka om och i så fall hur en organisations strategiska arbete av varumärket påverkas, vid avreglering från monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och där både primär- och sekundärdata samlats in med hjälp av intervjuer samt textanalyser av årsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumärke genomgår olika förändringar vid avreglering men mycket från den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En åtgärd som visade sig vara viktigt var att ha ett ständigt arbete kring företagets varumärke för att tydligare visa vad det står för, särskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden är..

Bakgrund och problem: VCM är i teorin ett föredömligt verktyg för att besvara frågan om hurväl ett företags verksamhet och erbjudande ligger i linje med marknadens förväntningar ochkrav. Modellen introducerar ett nytt begrepp ? intäktsmultiplikatorn ? men frågan om VCMsstrategiska tillämpbarhet kan anses vara utredd endast i begränsad omfattning. Föreliggandestudie ämnar därför svara på följande problemfrågeställning: Vilka strategiska insikter kan VCMge upphov till i företagsstrategiskt arbete?Syfte: Studien syftar till att fylla den existerande bristen på kunskap om VCMs strategiska bidraggenom att undersöka vilka strategiska insikter modellen ger upphov till.Metod: Efter fullbordad VCM-undersökning av ett fallföretag har resultatet och de strategiskainsikter som det gett upphov till kartlagts.

Sammanfattning Titel: Nätoperatörers val av MVNO ? förutsättningar för lönsamma samarbeten Författare: Charles Wade, Jesper Wiberg och Johan Öquist Handledare: Professor Allan T. Malm och doktorand Magnus Wide Nyckelord: Mobiltelefonibranschen, MVNO, nätoperatörer, resurser, marknadssegment Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera under vilka förutsättningar nätoperatörer kan skapa lönsamma samarbeten med MVNOs. Metod: Uppsatsen utgår från nätoperatörens perspektiv och är en kvalitativ underökning. Teorin inleds med det resursbaserade synsättet och behandlar sedan marknadssegmentering, positionering och samarbetsteori med alliansteori som främsta inslag.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Syfte: Studien ämnar undersöka om och i så fall hur en organisations strategiska arbete av varumärket påverkas, vid avreglering från monopol till ökad konkurrens. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och där både primär- och sekundärdata samlats in med hjälp av intervjuer samt textanalyser av årsredovisningar. Slutsats: Det strategiska arbetet för ett varumärke genomgår olika förändringar vid avreglering men mycket från den forna tiden lever kvar som en stark och stadig grund. En åtgärd som visade sig vara viktigt var att ha ett ständigt arbete kring företagets varumärke för att tydligare visa vad det står för, särskilt efter att konkurrenter har tillkommit och bidrar med att forma vad den berörda marknaden är..

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation där det gäller att upprätthålla sin konkurrensposition på lång sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar från olika perspektiv. För att organisationer skall uppmärksamma långsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sätter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affärsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affärsenhet.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.