Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmågor. De frågeställningar som studien utgår från är vilka insikter, vilket syfte och på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta används kvalitativa intervjuer som metod där sex verksamma förskollärare med varierad ålder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar på att förskollärarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmågor. Trots denna insikt visar resultatet på att barnlitteratur med fokus på socioemotionell utveckling inte är prioriterad utan används i samband med händelser som uppstår i barngruppen.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste årtiondena ger skäl att på nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lämplighet som mått på teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar på området används för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tänkas påverka arbetslöshet på kort och lång sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundläggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste årtiondena, främst mellan åren 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Småföretag har stor betydelse för det svenska näringslivet och många av dessa företag är familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar är planering inför generationsskifte. Många företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlåtaren måste ge upp sin makt och kontroll över företaget och därmed kan känna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjälp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tänka på inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om två generationsskiften.

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ?European Capital of Culture?. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels.Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014.Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras.