Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.

I dagens hårdnande konkurrens har många företag fått erfara att de måste samarbeta för att stärka sin konkurrensförmåga och framväxten av olika typer av strategiska allianser har under de senaste femton åren varit ett av de mest framträdande inslagen i den internationella affärsvärlden. Litteraturen som behandlar ämnesområdet strategiska allianser är omfattande. En svaghet i den existerande litteraturen är dock att den nästan uteslutande behandlar allianssamarbete och dess konsekvenser utifrån alliansens perspektiv och inte utifrån de ingående företagens perspektiv samt att de studier som har fokuserat på det enskilda medlemsföretaget inte ger en uttömmande bild. Ofta berörs i dessa studier enbart ett fåtal faktorer istället för att se till hur alliansmedlemskapet påverkar företagets resurser, utnyttjandet av dem samt hur de sammanlänkas till företagets förmåga att tillfredsställa kunderna. Mot bakgrund av ovanstående torde det således vara intressant att försöka få fördjupad förståelse för hur ett alliansmedlemskap påverkar det enskilda företaget.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag..

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Bakgrund: Att förstå grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsområde. Vissa forskare är av åsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebär att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de går tillväga för att skapa flexibilitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som karaktäriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sätt att skapa strategisk flexibilitet. Avgränsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom både fast och mobil telefoni.

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försäkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att sträva mot verksamhetens mål. Hur använder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnå högre målkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för användandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjälpa ledningen att nå högre målkongruens i sina projekt. Det är ytterst viktigt att tillämpa styrning av medlemmarna för att uppnå målkongruens och styrning förutsätter individer, som medverkar i processen, där en individ styr en annan eller flera andra individer.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.