Den här rapporten beskriver hur en radarextraktor kan implementeras med hjälp av en signalprocessor (DSP). En radarextraktor extraherar viktig information ur en radarvideosignal och skapar plottar. En plott anger bäring och avstånd till ett mål, t.ex. ett fartyg eller ett flygplan. Plottarna levereras vanligtvis till en målföljare.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har därigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebär att reglerna blir svåra att tillämpa och implementeringen blir svår. Införande av nya redovisningsregler innebär förändringar för företagen och detta ställer krav på att företagen håller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen är att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hålla sig uppdaterad går till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

Dagens samhälle präglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta ställer allt högre krav på företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mätning som fokuserar på extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tänkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mätetal.

Det finns idag många verksamheter där människor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka på ett effektivt men ändå säkert sätt. Trots verksamhetens höga säkerhetskrav kan en olycka eller incident ändå ske, och denna kan då bli föremål för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till händelsen. En olycksutredning ska resultera i åtgärdsförslag som bidrar till att liknande händelser inte sker igen och att säkerheten i systemet och verksamheten i stort förbättras. Det finns många olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gå tillväga vad gäller händelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera åtgärdsförslagen är mindre utforskat.Denna studie är utförd på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa åtgärdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svårigheter som kan upplevas med detta arbete.

Bakgrund: Befintlig alignmentteori berör inte de svårigheter som företag möter i att uppnå strategisk alignment, särskilt när de genomgår större förändringar. De förändringar som amerikanska och europeiska fullserviceflygbolag har genomgått genom att introducera lågprisalternativ visar att det har varit svårt att skapa lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är, att med hjälp av exempel från flygbranschen, konkretisera befintlig alignmentteori, sätta alignment i relation till olika förändringsprocesser, samt att utifrån de olika förändringsprocesserna diskutera förutsättningar för att uppnå alignment vid en partiell förändring. Genomförande: Sekundärdatastudie av den amerikanska och europeiska flygmarknaden. Resultat: Förutsättningarna för att uppnå alignment vid partiell förändring kan underlättas av en dialektisk förändringsprocess i kombination med ett livscykelsynsätt, och försvåras av en teleologisk eller evolutionär förändringsprocess..

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC.

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens.

SammanfattningSyftet är att undersöka hur implementeringen av FaR® ser ut från landsting till primärvård, samt om och hur folkhälsoinstitutets implementeringsmodell används. Genom intervjuer med ansvariga för området inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att få igång ett effektivt arbete med FaR på landstingsnivå. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgår ifrån utvald teoretisk implementeringsmodell.Frågeställningar:- Hur ser implementeringen ut i förhållande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgång respektive motgång i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter från slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i syfte och frågeställningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador.