Regelverkens paradox
En studie av effekter på svenska företag under K-projektets implementering
K-projectK-regulationAccountingSimplificationsK-projektetK-regelverkFörenklade redovisningsreglerRedovisningFörenklingar
Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande.Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad.