Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Utvecklingen inom digitala medier har gått väldigt fort under de sista åren vilket i sin tur har lett till att användningsområden för digitala medier även har ökat. Ett av dessa användningsområden har varit inom event-industrin där ökandet av digitala medier märks väldigt tydligt.Denna studie ska undersöka om det kan vara så att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfråga samt en viktig underfråga:? Hur använder event-industrin sig av digitala medier?o Ökar interaktiviteten då digitala medier används?Jag har intervjuat två personer, Magnus Milefors från BSP Marketing och Ulf Lesley från Unify för att ta reda på hur de använder sig av digitala medier i sina events. Med hjälp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och användningsområden har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjälp av digitala medier. Då det gäller interaktiviteten på events är både Milefors och Lesley överens om att det är en av de viktigaste sakerna att uppnå.

Problem: En allt mer föränderlig bransch, karakteriserat av internationella aktörer och stärkt handelsled har resulterat i att varumärket har fått utökad strategisk betydelse. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara tre frågor:Hur påverkar de enskilda varumärkenas styrka portföljens slagkraftighet? Hur driver Procordia Food sin varumärkesportfölj på strategisk nivå? Kan denna portfölj optimeras? Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de enskilda varumärkenas påverkan på varumärkesportföljen samt att bidra till ökad förståelse för portföljens betydelse för företaget och i förhållande till dess omvärld. Detta vill vi göra genom att analysera hur ett konsumentvaruföretag, i detta fall Procordia Food, driver dess varumärkesportfölj på en strategisk nivå. Metod: Vi har valt att använda fallstudien som metod.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

Syftet med uppsatsen är att den ska bli ett underlag för norrländska företag som vill stärka sitt varumärke i både norra och södra Sverige med en norrländskt präglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt på samma sätt varje gång för att bygga upp en visuell igenkänning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestående av ett frågeformulär och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan sörlänningens och norrlänningens bild av Norrland.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det färdiga resultatet, samt besvarar frågeställningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhållande till mode och kläder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehåller fotografier, illustrationer och citat och är i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. Frågeställningen som gestaltningen är baserad på har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkäter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.