Det finns ett samband mellan aktiernas korrelation och volatiliteten pÄ marknaden. Volatiliteten kan delas upp pÄ systematisk och osystematisk och vi finner att det Àr ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte pÄverkar korrelationen..

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad trĂ€ning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l i syfte att Ă„terstĂ€lla kroppens energilager och optimera prestationsförmĂ„gan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier frĂ€mst Ă€r avsedda för individer med mycket hög trĂ€ningsfrekvens har Ă„terhĂ€mtningsmĂ„let anammats av den allmĂ€nna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb Ă„terhĂ€mtning. Studier kring Ă„terhĂ€mtningsmĂ„lets inverkan och betydelse för den allmĂ€nna befolkningen med mĂ„ttlig trĂ€ningsfrekvens Ă€r i dagslĂ€get bristfĂ€lliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthĂ„llighetstrĂ€ningens positiva effekter pĂ„ fettoxidationen i teorin pĂ„verkas negativt av ett Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l. ÅterhĂ€mtningsmĂ„lets potentiella inverkan pĂ„ fettoxidationen direkt efter uthĂ„llighetstrĂ€ning bör dĂ€rför undersökas nĂ€rmare.

Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

Har personligheten och genus nÄgon inverkan pÄ sjÀlvförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkÀt som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för sjÀlvförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hÀmtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och extraversion.

Den hÀr uppsatsen avhandlar ?populariteten? hos de vanliga hyresbostÀder i Uppsalahems Àgo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem Ären 2006 till och med 2010. De ?popularitetsmÀtningar? som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras pÄ ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhÄllande till ovan nÀmnda bostÀder. Den för författaren initialt tillgÀngliga variabeln avseende det undersökta agerandet Àr antalet intresseanmÀlningar, alltsÄ intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostÀder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal pÄ bolagets webbplats.

NivÄ: Magisteruppsats i Service Management, vÄrterminen 2007 Författare: Mikael Andersson, PÀr Augustsson & Gustaf L Bjerne Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela FrÄgestÀllning: Hur ser förvÀntningsskapande ut inför resor? Hur ser resenÀrens syn pÄ relationsskapande ut inom resebranschen? Vilka krav har resenÀrer pÄ resebolagen, ur ett relationsperspektiv? Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar förvÀntningsskapandet samt vilken inverkan förvÀntningar har pÄ den upplevda kvaliteten..

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar Àr stÀndigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av förÀldrars instÀllning till alkohol och vilken inverkan den har pÄ ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta Àr viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.MÄnga tidigare studier visar pÄ att vÀnner och familj Àr det som har störst pÄverkan pÄ ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlÀrning som sker inom familjen. PÄ grund av avgrÀnsning sÄ fokuserar denna studie endast pÄ hur förÀldrarna pÄverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats genom en statistisk analys av StockholmsenkÀten (frÄn 2008).

Företag har idag ett allt större behov av att utmÀrka sig pÄ marknaden, nödvÀndigt för att göra detta mÄste företagen bygga upp en identitet. Vi kommer att fokusera pÄ de visuella aspekterna av identiteten och dÀrmed rikta in oss pÄ företagens ?ansikte?, logotypen. En logotyp kan bland annat bestÄ av ett namn, en symbol eller en bild. Den hÀr uppsatsen handlar om logotyper med abstrakta symboler.

Den hÀr uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och dÄ i förlÀngningen dess inverkan pÄ individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie Àr att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhÀllet kan tÀnkas se ut framöver. ProblemstÀllningen utgÄr ifrÄn att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vÄrt samhÀlle, dÄ mÄlet om "det narkotikafria samhÀllet" utestÀnger anvÀndaren av narkotika.Uppsatsen bygger pÄ Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt pÄ det perspektiv man inom rÀttssociologin benÀmner normvetenskap. UtifrÄn dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjÀlpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Ett till ett (1:1) Àr ett projekt dÀr man pÄ kommunal nivÄ valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgÄng till en egen dator. Syftet med studien Àr att ge lÀrare och elevers perspektiv pÄ hur man förhÄller sig till den ökande tillgÄngen pÄ datorer. Vad tycker man fungerar vÀl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man pÄ digitala resurser i förhÄllande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer som framtagits med hÀnsyn till tidigare forskning.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitÀra (jÀmstÀllda), men att attityder som rör förÀldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella förestÀllningar, samt att mÀn generellt har mindre egalitÀra attityder i jÀmförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders pÄverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende pÄ kön. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitÀra attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för mÀn och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frÄgestÀllningar undersöktes med datamaterial frÄn International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehÄller enkÀtdata frÄn cirka 2000 slumpmÀssigt utvalda individer i Sverige frÄn 18 Är och Àldre, och analyserades med hjÀlp av linjÀra regressionsanalyser. Resultaten visar att mÀn och kvinnor i Sverige överlag har egalitÀra attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att mÀn i Sverige i genomsnitt har mindre egalitÀra attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jÀmförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitÀra attityder i jÀmförelse med kvinnor med lÀgre utbildnings- och inkomstnivÄ.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en Äldrande befolkning har pÄ systemet. Sverige valde ett system som grundar sig pÄ ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en Äldrande befolkning medför utmaningar och pÄfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förÀndringar pÄverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet Àr frÀmst baserat pÄ studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förÀndringar som resulterar i en Äldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan pÄ det svenska pensionssystemet, det vill sÀga att pensionerna pÄverkas negativt. Höga antaganden pÄ de tre demografiska förÀndringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt pÄ försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan dÀrmed inte var för sig motverka den Äldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle dÀremot ge en större positiv effekt pÄ försörjningsbördan.

Det moderna konsumtionssamhÀllet Àr en konstant förÀnderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och pÄverkar. Denna uppsats mÄlsÀttning Àr att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan pÄ individen och dess förhÄllande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutÀndan vÀcka en tanke hos lÀsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhÀllet förmedlar till individen. Detta Àr en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och dÄ specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger pÄ tv-mediets inverkan pÄ individens identitetsskapande och förhÄllande samt definition utav lycka. Författaren har anvÀnt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primÀrt dÄ begreppet diskurs.

Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..