I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur och i hur stor utstrÀckning chattsprÄket pÄverkar ungdomars skriftsprÄk. DÄ chattsprÄket ofta Àr svÄrt att sÀrskilja frÄn ungdomssprÄket behandlas Àven ungdomssprÄkets inverkan pÄ skriftsprÄket. En följdfrÄga Àr om ungdomar har förmÄgan att inse nÀr det Àr viktigt att anvÀnda korrekt standardsprÄk och nÀr det passar att anvÀnda ett mer avslappnat sprÄk.Skrivandet undersöks bÄde i skolan och pÄ chattsprÄkets rÀtta forum, Internet. EnkÀter lÀmnades ut till svensklÀrare som besvarade frÄgor om förekomsten av chattsprÄk och ungdomssprÄk, och ett av Sveriges mest vÀlbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar.

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

Syfte:Att beskriva förÀldrars upplevelse av faktorer om har inverkan pÄ deras nÀrvaro hos sitt extremt underburna barn som vÄrdats pÄ intensivvÄrdssal pÄ neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrÄn en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton förÀldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat:FörÀldrar till extremt underburna barn som vÄrdais pÄ intensivvÄrdssal beskrev skilda upplevelser av vÄrden och uttryckte olika behov. VÄrdtiden innebar ett kÀnslomÀssigt pendlande frÄn chock till en kÀnsla av kontroll. Faktorer som underlÀttade nÀrvaron hos barnet var möjlighet till boende pÄ avdelningen.

Medarbetarundersökningar Àr nÄgot som mÄnga organisationer genomför idag, avsiktenÀr oftast att man vill undersöka de anstÀlldas upplevelse i olika frÄgor. Denna uppsatshar som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess Àven kan anvÀndassom ett verktyg till att pÄverka arbetsmotivationen hos de anstÀllda. För att uppnÄ syftetanvÀndes en kvantitativ metod, dÀr vi tog hjÀlp av anstÀllda inomhemvÄrdsförvaltningen. I vÄr undersökning deltog tre olika enheter inomhemvÄrdsförvaltningen. Teori har valts utifrÄn syftet med undersökningen, de teoriersom har anvÀnts Àr motivationsteorier men Àven teorier som beskriver de olika stegen ien medarbetarundersökningsprocess.

Bufferbloat Àr förekomsten av överdrivet stora buffrar i system förnÀtverkskommunikation. NÀr TCP-paket fyller buffrarna kommer de inte lÀngre vara anvÀndbara och inte lÀngre att ta hand om inkommande/utgÄende paket vilket leder till fördröjningar. Syftet med denna rapport Àr att se hur stor pÄverkan dÄligt implementerade buffrar vid flaskhalsar har pÄ latenstiderna i ett nÀtverk, samt att se hur stor roll en flaskhals har i uppkomsten av bufferbloating. En testmiljö skapades utefter riktlinjer frÄn tidigare forskning och Àven testerna som utfördes byggdes upp för att efterlikna tidigare forsking. Resultatet av testerna visar att belastningen av nÀtet inte har pÄverkat buffertabellen i routingutrustningen nÀmnvÀrt, men att flaskhalsen har viss inverkan bÄde pÄ latenstiderna och antalet paket som köats i buffrarna.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla (PBS) och Äldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi Äldras, dÄ vi blir mindre benÀgna att prestera. Med ett ökat antal Àldre och fÄ studier som belyser PBS i relation till Äldrandet och dess inverkan, ansÄgs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förstÄelsen för prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohÀlsa hos Àldre.UtifrÄn en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, anvÀndes en induktiv innehÄllsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget pÄ att PBS frÀmst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sÄrbarhet för stress och psykisk ohÀlsa samt en högre konfliktgrad i nÀra relationer. PBS benÀmns som bestÀndig och torde kunna pÄverka i Äldrandet. UppvÀxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av frÀmjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anstÀllda som personalledare inom Samhall, med minst ett Ärs arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av Ätta personalledare, anstÀllda pÄ Samhall i tvÄ kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller LuleÄ tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys analyserades intervjuskrifterna.

MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.

 Med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för stressrelaterad ohÀlsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, sjÀlvskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och sjÀlvbedömningsförmÄga, med hjÀlp av en enkÀtstudie bland 128 psykologistudenter pÄ grundnivÄ. För att kartlÀgga studieapproach anvÀnds en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mÀta sjÀlvskattad stress. SjÀlvskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte nÄgon inverkan pÄ reellt men dÀremot pÄ estimerat studieresultat. SjÀlvskattad stress samvarierar bÄde med reellt och med estimerat studieresultat.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat pÄverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mÀtbart bevisade detta, dÄ det finns motsÀgelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik anvÀndes vid intervjuer med Ätta av personalen som arbetade pÄ Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansÄg att ett varmt jÀmt klimat i kombination med effektiv trÀning hade en positiv effekt pÄ sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvÄrd var ocksÄ faktorer som pÄverkade sjukdomen och Àven vÀlbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan pÄ de drabbade. I en miljö avskalad frÄn jobbiga moment dÀr den drabbade bara behövde tÀnka pÄ sig sjÀlv och dÀr atmosfÀren kring sjukvÄrden var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera bÄde pÄ kropp och sjÀl.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit nÄgra faktorer förutom klimatet som kunde pÄverka sjukdomen. VÄr studie visade att faktorer sÄsom varm och jÀmt klimat, rehabilitering, smÀrtlindring och god omvÄrdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat vÀlbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar skift. Oregelbundna sömntider kan pÄverka mÀnniskan negativt dÄ mÀnniskan fungerar bÀst i dagsljus.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur röntgensjuksköterskan pÄverkas av att arbeta oregelbundna skift och natt samt vilka faktorer som spelar in.Metod: En litteraturstudie gjordes med elva artiklar om skiftarbete och sjuksköterskor dÄ inget gick att finna om röntgensjuksköterskor.Resultat: Sjuksköterskors hÀlsa, sömn och fritid pÄverkades av treskiftsarbete. Att arbeta natt och frekvensen av nattskift gav störst negativ inverkan pÄ sömn och psykisk hÀlsa. Ledighet efter nattskift minskade denna inverkan.Diskussion: Om man har möjlighet att lÀgga sitt eget schema bör man rotera framÄt och vara ledig efter nattskift. MÄr man dÄligt av att arbeta treskift Àr en lösning att sluta arbeta natt.