Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Are icehockey supporters a big problem in todays society? Is security required during icehockey events, and how is it implemented? This study was aimed to investigate the people at security positions and their view on fan behavior and it?s impact on icehockey events. It was a qualitative study were six interviews were made with people in charge of the security at different hockey clubs. The results showed that security managers overall saw a good fan culture, and that it created a wonderful atmosphere. Security managers worked a lot with dialogue with the supporters and they thought it had a good effect.

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frÄgestÀllningar: Hur beskriver individer socialtjÀnstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan pÄ levnadsvillkoren? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppvÀxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan pÄ individers levnadsvillkor, men att det likvÀl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhÀlleliga förÀndringar och med den nya lagÀndringen som Àr under övervÀgande, sÄ kommer pÄ ett tydligare sÀtt barn/ungdomar som Àr i sÀrskilt behov av stöd att synliggöras.

Att förlora ett barn i en plötslig och ovÀntad död Àr en förödandeupplevelse för förÀldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvÄrdnadsÄtgÀrdervara en betydande del av processen kring att Äteruppbygga förÀlderns raseradelivsvÀrld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvÄrdnadsÄtgÀrder till förÀldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochovÀntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades pÄ elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja pÄ fleraolika vis och allt stöd bör ges med Àkta empati och medkÀnsla.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

De stora förÀndringarna inom det sociokulturella och teknologiska omrÄdet har bidragit till utvecklingen av en ny dimension av marknadsföring, vilken har inriktat sig pÄ att se och behandla kunderna som levande individer. Kundernas sinne, kÀnslor och humör stÀlls i centrum. Att involvera mÀnniskas sinne i tjÀnsteprocessen kan vara avgörande för kundens direkta upplevelse av olika köp- och konsumtionsprocesser.Denna studie syftar till att undersöka hur humör och kÀnslotillstÄnd, servicekvalitet, kundlojalitet och servicepersonal samspelar med interpersonell beröring vid ett servicemöte.Ett experiment utfördes i en detaljhandelsbutik för att mÀta beröringens effekter. Hypoteser formulerades med utgÄngpunkt i att interpersonell beröring, i form av en lÀtt touch mellan armbÄge och axel, bör leda till en positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt bidra till bÀttre kundupplevelse. Resultatet visade att interpersonell beröring har positiv inverkan pÄ kundernas kÀnslotillstÄnd samt ökar graden av den upplevda servicekvaliteten och stÀrker kundlojaliteten..

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frÄgestÀllningar: Hur beskriver individer socialtjÀnstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan pÄ levnadsvillkoren? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppvÀxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan pÄ individers levnadsvillkor, men att det likvÀl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhÀlleliga förÀndringar och med den nya lagÀndringen som Àr under övervÀgande, sÄ kommer pÄ ett tydligare sÀtt barn/ungdomar som Àr i sÀrskilt behov av stöd att synliggöras.

Det finns ett sysselsÀttningsgap mellan inrikes- och utrikes födda pÄ arbetsmarknaden vilket Àr en frÄga som har engagerat mÄnga forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung kan pÄverka utbildningsnivÄ och sysselsÀttning. Materialet som anvÀnds i studien Àr insamlat mellan 2010-2011 och Àr ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband anvÀnds immigrationsÄlder och förÀldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av sprÄkkunskaper och tillgÄngen till sociala nÀtverk. Resultatet visar att förÀldrarnas ursprung har en signifikant inverkan pÄ bÄde utbildningsnivÄ och sysselsÀttning.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad omrÄden som till exempel vÀlbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan pÄ arbetslivet. Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för mÀnniskan i arbetslivet, sÀrskilt för arbetstillfredsstÀllelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika Äldrar och frÄn olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkÀtstudie gjordes dÀr respondenterna sjÀlvskattade 81 pÄstÄenden bestÄende av de tre etablerade mÀtinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka fyra lÀrares erfarenheter av bedömningsfrÄgor, kopplade till betygssÀttning, i det nuvarande kunskaps- och mÄlrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgÄngspunkten om likvÀrdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frÄgestÀllningar: Hur beskriver individer socialtjÀnstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan pÄ levnadsvillkoren? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppvÀxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan pÄ individers levnadsvillkor, men att det likvÀl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhÀlleliga förÀndringar och med den nya lagÀndringen som Àr under övervÀgande, sÄ kommer pÄ ett tydligare sÀtt barn/ungdomar som Àr i sÀrskilt behov av stöd att synliggöras.