Sök:

Sökresultat:

10799 Uppsatser om Stora besättningar - Sida 20 av 720

?Stommen? och ?Spindeln i n?tet? N?gra specialpedagogers uppfattningar av yrkesroll och arbetsuppgifter i anpassad grundskola

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Ekonomisk jÀmförelse mellan integrerad grisproduktion och smÄgrisproduktion

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jÀmfört integrerad produktion och smÄgrisproduktion. Dessa tvÄ har jÀmförts i tvÄ olika storlekar.Jag har valt att rÀkna pÄ lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jÀmfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning pÄ ca 390 djurenheter och en mindre pÄ under 200 djurenheter.

LYDA ORDER? En j?mf?rande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

SOMATISKA BESV?R I PSYKIATRISK V?RD. En litteraturstudie om sjuksk?terskors erfarenheter i m?tet med samsjuklighet

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Operationell leasing :  Vad Àr det stora bolag egentligen betalar för?

Denna studie Àr utförd pÄ ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att vÀlja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgÄng.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess pÄverkan pÄ smÄ och medelstora bolag (SME), dÀrför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att anvÀnda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta omrÄde. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen sjÀlv, men vÀljer ÀndÄ en finansieringsform som innebÀr att genom en mÄnadshyra fÄ utnyttja tillgÄngen som krÀvs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som anvÀndes som grund för undersökning Àr de som European Investing Fund (EIF) har anvÀnt sig utav nÀr de gjorde undersökningen pÄ SME företag ute pÄ den europeiska marknaden. Dessa Àr priset, restvÀrdesrisken, cashflow, uppgradering och tjÀnster/service. Dessa incitaments vÀrde ökade med storleken pÄ företaget och dÀrför var det aktuellt att anvÀnda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekrÀftade att dessa incitament alla Àr vÀldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt pÄ vilken typ av tillgÄng som leasas.

Effektivitet i den svenska skolan : En jÀmförande studie mellan kommunala skolor och fristÄende skolor

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstj?nster. Akt?rers perspektiv p? orsaker och l?sningar

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Kvalitet hos orsakskategorier för instÀllda operationer

OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.

Utvecklingssamtal i grundskolan: förÀndringen frÄn
kvartsamtal till utvecklingssamtal

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lÀrare betraktar förÀndringen frÄn kvartsamtal till utvecklingssamtal. VÄr studie har byggt pÄ fem kvalitativa intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna Àr, tiden som samtalet fÄr ta i bÄde förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lÀrarna har skapat bÀttre förutsÀttningar för att kunna uppnÄ en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det Àr dialogen som lÀrarna upplever som den stora förÀndringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

AffÀrsmannaskap hos revisorer : Vilka effekter fÄr det pÄ revisionskvaliteten?

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Klimatsmart resande inom trafikverket - en djupstudie

OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.

Revisorns oberoende : En jÀmförande studie mellan revisorer som Àr verksamma vid smÄ respektive stora revisionsbyrÄer, med utgÄngspunkt i analysmodellen.

BAKGRUND: Revisorns oberoende Àr en av grundförutsÀttningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett oklanderligt vis och ge samhÀllet en rÀttvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrÄgan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan pÄ förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har dÀrför pÄbörjats gÀllande oberoendefrÄgan. Vi har valt att i studien utgÄ ifrÄn analysmodellen vilket Àr ett hjÀlpmedel för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa.

Nya tidens torgstÄnd : ett examensarbete för Stora torget i Visby

?Gotlands kommun ville skapa ett mer sammanhÄllet och ordnart intryck av Visbys torghandel, i första hand för Stora torget. Uppdraget gick ut pÄ att formge nya torgstÄnd som skulle ge ett lugnt och enhetligt intryck. I uppdraget ingick Àven att se över planlösningen och komma med förslag pÄ lÀmplig möblering inom det torghandeln. Den sista delen av uppdraget var att se över tillverkningsmöjligheter och hitta lÀmpliga producenter, gÀrna med förankring till Gotland.

LĂ€romedelsanalys - Naturkunskap A

Syftet med denna rapport Àr att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de lÀroböckersom idag finns pÄ marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal lÀroböcker frÄn de störstaförlagen har undersökts utifrÄn innehÄll, stil och mÄlgrupp. InnehÄllet i böckerna skiljer siginte sÄ mycket Ät om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit uppsamtliga delar som nÀmns i kursplan och kursmÄl. NÀr man gÄr nÀrmare ser man dock ganskastora skillnader.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->