Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss.

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ?kopierar? delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine.

Bakgrund:I dagens hårdnande globala konkurrens där många arbetstillfällen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till låglöneländer, ser många bedömare tjänstesektorn som vårnya stora tillväxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt få en kraftig tillväxt av jobb. Utländska turister som besöker Sverige är betydelsefulla, dåde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjänster med högtarbetsinnehåll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintäkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsättningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien är att kartlägga hur Göteborg går tillväga och har gått tillväga för att skapaen framgångsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg på turistnäringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnäringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och från Göteborg för utvecklingen avturistnäringen?Vad genererar turismen i intäkter och sysselsättning för Göteborg?Avgränsningar:Då turistnäringen är ett relativt brett begrepp har författarna avgränsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen är en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras på bådeprimärdata och sekundärdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar på turistnäringen genom samarbete mellan näringsliv och kommun.Närhetskonceptet är en betydande konkurrensfaktor.

Marknaden för solceller har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Tillväxten utgörs både av en ökning av mikroanläggningar hos privathushåll och en ökning av stora anläggningar. De tre senaste åren har även stora kommersiella anläggningar som har försäljning av elproduktion som främsta syfte tagits i drift.LEVA i Lysekil AB är ett kommunalt elbolag som vill undersöka möjligheterna till investering i en eller flera solcellsanläggningar inom Lysekils kommun. Som en del i detta undersöker detta examensarbete tekniska och ekonomiska förutsättningar för investering i solceller, samt vilken påverkan en större solcellsanläggning kan ha på distributionsnätet. Två driftscenarion med anslutning av en 1 MW solcellsanläggning till mellanspänning 10 kV har simulerats i programvaran dpPower.

Bakgrund/Problem: Resebranschen blir alltmer konkurrensintensiv och kampen om kunderna hårdnar. Konkurrensen har inneburit att priserna också pressats och med små vinstmarginaler är det svårt för många researrangörer att överleva. Att sälja en resa innebär att sälja förväntningar och drömmar vilket i sin tur ställer krav på researrangörerna att kunna tillgodose kundernas individuella behov. Resebranschen karaktäriseras av en hög andel illojala kunder som med det stora informationsutbudet även har en stark maktposition. En metod för att förbättra kundstrategier och relationsskapande är Customer Relationship Management (CRM).

Städer lockar fler och fler invånare från landsbygden och småstäder. Denna rådande urbaniseringstrend gör att stora städer växer ännu mer och i takt med tillväxten ökar städernas behov av godstransporter. Godstransporterna är nödvändiga för att hålla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan också omhändertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar även problem i städerna. Stora, svårmanövrerade lastbilar som rör sig tätt inpå promenerande människor i stadskärnan leder till en ökad olycksrisk.

Bakgrund:Omkring 30 miljoner människor har genom åren dött på grund av HIV/AIDS. Det är idag en pandemi där Afrika är värst drabbat. HIV/AIDS ställer stora krav på hälso- och sjukvården och studier pekar på att negativa attityder är vanligt inom hälso- och vården gentemot patienter som är bärare av HIV/AIDS.Syfte: Att beskriva attityder hos vårdpersonal inför att vårda patienter som är bärare av HIV/AIDS.Metod:Arbetet är utformat som en litteraturöversikt där problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat på vårt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.Resultat:Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vårdpersonals attityder inför att vårda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hälso- och sjukvården finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angående sjukdomen.

I och med de pågående klimatförändringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut än idag. I ett scenario där tjäle och snö inte längre skyddar våra gräsmattor kommer de att bli känsliga för den dagliga användningen under stora delar av året. Hur förhåller vi landskapsarkitekter oss till både brukarnas önskemål och klimatets förutsättningar? Måste vi se över ytanvändningen ? fördelningen av de markmaterial vi använder oss av på platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vägar, material och tankar kring hur man i framtiden använder ytorna på bostadsgårdar och i offentlig miljö.

De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Expatriering och den därpå följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående identitetskonstruktion.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlägga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturläsning som finns bland andraspråkselever och jämföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom området utifrån ett köns- och etnicitetsperspektiv. Målsättningen för arbetet var även att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tänkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnå detta syfte valde jag att, med hjälp av enkätformulär, göra en kvantitativ undersökning i några andraspråksklasser på gymnasienivå. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgångspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka påvisa några tänkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar på, inom vissa områden, uppseendeväckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig på.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd.

Försök sätta er in i att man får tillfälle att omvandla sitt sommarställe, där möjligheterna till nyttjande varit begränsade till sommarhalvåret, till ett fritidshus med boendemöjlighet året runt. Tänk att man får byta trånga, ogenomtänkta och halvfärdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. Tänk er att ytorna mer än fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt släpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det är vad sju familjer fått möjlighet till och som kommer att vara en del av det här arbetet..