Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset.

Idag finns många organisationer utspridda över stora geografiska områden med kunder, kontor och samarbetspartners över hela världen. Traditionellt sett innebär detta att de anställda måste resa en hel del för att deltaga i möten. Detta kostar i sin tur både tid och pengar. I många projekt blir det också nödvändigt med samarbete mellan personer som befinner sig på stora avstånd från varandra. Det finns grupprogram som kan erbjuda grupper av människor att hålla möten på distans.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. Därmed är det intressant att studera hur avskaffandet har påverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger på hur tillförlitlig små respektive stora banker anser att en icke reviderad årsredovisning är jämfört med en reviderad årsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska därmed underlätta för mindre företag som står inför beslutet att välja revision eller inte.Metod: Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.

Renströmsgruvan ägs av Boliden och byggdes 1952. Ståltornet som står i laven är kraftigt angripen av korrosion och Knightec har fått i uppdrag att konstruera ett nytt och byta ut det. För att kunna göra det behövs det göras nya beräkningar på vad ståltornet måste hålla för, vilket är uppgiften i denna rapport. Vid eventuell överspelning bromsas inte skipen normalt och kommer för högt upp i tornet. Då kommer nödstoppen att stänga motorn och skipen kilar kring gejdrarna i schaktet, bromsas in och stannar.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Denna studies syfte är att belysa hur ett urval av engelsklärare uppfattat hur undervisningen samt deras elever påverkats av införandet av betyg i årskurs 6. För att besvara detta användes kvalitativa intervjuer med fem lärare som satte betyg i engelska läsåret 2012/2013. Resultatet visar att införandet av betyg påverkat undervisningen så tillvida att de muntliga inslagen ökat eftersom förmågorna som ska bedömas kräver att eleverna ges förutsättningar att visa dessa. Resultatet visar även att införandet av betyg har ökat elevernas motivation till skolarbetet. De elever som riskerar ett lågt eller ett underkänt betyg uppvisar dock inte ökad motivation utan snarare sänkt.

Vi blev under vår utbildning nyfikna på vad som driver och motiverar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att stanna kvar i sin profession. Våra frågeställningar blev därför som följer: ? Vad upplevs som motiverande för en studie- och yrkesvägledare i hennes/hans arbete? ? Vad påverkar en studie- och yrkesvägledares motivation? ? Finns det skillnader gällande motivation på de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har använt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade är sju kvinnliga och två manliga vägledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in på band.

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier. Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en truppbefästning.

Enligt information från Vägverket har upphandlingar av anläggningsentreprenader ofta få anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. Vägverket ser även en ökad koncentration till de stora bygg- och anläggningsföretagen. För Vägverket som är en stor beställare inom anläggningsbranschen är det önskvärt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck främjas på marknaden där mindre företag har möjligheten att växa, och där nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns därmed ett behov av en ökad förståelse för vilka faktorer som driver på den grundläggande strukturen inom anläggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt påverkar anbudskonkurrensen i Vägverkets upphandlingar av entreprenader. Syftet med denna studie är därför att med en lämplig metod utföra en konkurrensanalys inom anläggningsbranschen.

Undersökningen skapade inte underlag för att fastställa att samband mellan ägarstrukturen och kapitalstrukturen finns. Även då vi har resultat som stödjer tidigare forskning när det gäller ägarkoncentrationens inverkan på kapitalstrukturen så skall resultatet tolkas med viss försiktighet. Den enskilt största anledningen till detta är den stora resultatvariation som uppvisas beroende på val av mätmetod..

Examensarbetet har genomförts på Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Nätkursen och nätduggorna är ett samarbete mellan Linköpings Universitet (LiU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och portalen MATH.SE.Målet med samarbetet är att skapa och underhålla en webbsida (http://webcourses.itn.liu.se) i kursen Linjär algebra. Detta samarbete har skapats för att öka studenters intresse och öka deras inlärning i detta ämne. Anledningen till att dessa program behövs inom Linjär algebra är att det är svårt att förklara begrepp i tre dimensioner eller mer på en tvådimensionell tavla.Syfte med examensarbetet var att skapa en webbsida, som ökar förståelsen hos studenter som läser Linjär algebra. Med webbsidan skulle studenterna själva kunna interaktivt visualisera de moment i kursen som kan vara svåra att undervisa i ett klassrum.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrenspräglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera två undantagsinstrument tillgängliga, förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Gemensamt för förfarandena är att de utgör undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. En upphandlande myndighet får endast tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog då särskilda förutsättningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.