Metod:Vi genomför en eventstudie dÀr publicerad ryktens effekt studeras under en specifik hÀndelseperiod. DÀrmed ges möjlighet att kunna pÄvisa om det förekommer överavkastning pÄ grund av rykten. Den eventuella överavkastningen berÀknas med hjÀlp av marknadsmodellen. Empiri:Undersökningen baseras pÄ 186 positiva rykten ur AffÀrsvÀrldens ryktesspalt Börsgolvet under tidsperioden 2004-2007. Slutsatser: Undersökningen fann att positiva rykten genererar en positiv överavkastning pÄ kort sikt, om Àn i blygsam skala.

Uppsatsens grundlÀggande syfte Àr att belysa revisorernas sÀtt att arbeta kring anmÀlningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig frÄn revisionspraxis generellt sett, jÀmför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervÀrdering har förÀndrats över tid. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmÀlningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som pÄverkar utvecklingen av denna inom revision.

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Bakgrund: En del forskning utförd pÄ, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns nÄgon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen Àrden stora mÀngd information som finns att hÀmta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. BörsveckanÀr en aktietidning som gör analyser pÄ börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska lÀnder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan Àralltid mycket imponerande i jÀmförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som Àr möjlig ominvesterare vÀljer att följa Börsveckan.

Inledning: MÀnniskans utslÀpp av vÀxthusgaser pÄverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete Àr avgörande för att minska det globala utslÀppet. EU:s utslÀppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anlÀggningar inom industri och energi produktion. Terminer pÄ utslÀppsrÀtter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag Àr den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utslÀppsrÀtter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser pÄverkas av utomstÄende faktorer generellt pÄ aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna pÄ utslÀppsrÀtter pÄverkas av en utomstÄende faktor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur priset pÄ utslÀppsrÀtter pÄ ECX spotmarknad reagerar pÄ klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utslÀppsrÀtter Àr effektiv.Metod: Genom att anvÀnda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mÀta vilka följder ett specifikt event har pÄ det undersökta objektet. För att kunna vÀrdera hur eventet pÄverkar priset pÄ utslÀppsrÀtter tillÀmpas en utrÀkning av den abnorma avkastningen, vilket Àr den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssÀttet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Djurskyddsmyndighetens regler för hÀsthÄllning har skapat oenighet bland hÀsthÄllare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns mÀnniskor som behandlar sina hÀstar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor..

IndustrisamhÀllets ekonomi har under de senaste Ären blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, dÀr humankapitalet fÄtt allt större betydelse för företagens vÀrdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utstrÀckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet dÄ det inte finns nÄgra lagar och rekommendationer inom omrÄdet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin Ärsredovisning samt att förklara varför de gÄr till vÀga pÄ detta sÀtt. Vi vill lyfta fram tvÄ grundlÀggande teoretiska perspektiv dÀr det ena föresprÄkar en restriktiv informationsgivning medan det andra föresprÄkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin Ärsredovisning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marknadseffektiviteten pÄ Stockholmsbörsen har blivit pÄverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag fÄr avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgÄr frÄn den effektiva marknadshypotesen, dÀr dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjÀlp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten pÄ NasdaqOMX har blivit pÄverkad av finanskrisen. Undersökningen utgÄr ifrÄn en period pÄ tre Är, 2009-2011, och omfattar aktierna pÄ index OMXS30. En insamling av kursdata frÄn de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hÀnsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre Är.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens pÄverkan pÄ effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder pÄ att det finns tydliga tecken pÄ att bolagens aktiepris pÄverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om lÀrarna kÀnner till vilka regler som gÀller vid anvÀndande av IT i skolan. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder och dessa Àr enkÀter och intervjuer. Resultaten visar att nÀstan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten Àr hög för de etiska regler som rÄder vid anvÀndning av IT i skola. BÄde det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs Àr stort. NÀr det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rÄdande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer pÄ personalen Àn personalen sinsemellan.

Uppsatsen undersöker huruvida en teknisk analys kan generera en Ärlig överavkastning under Ären 1992-2004. De tekniska indikatorerna vilka tillÀmpas i denna uppsats Àr; Glidande MedelvÀrde, Momentum samt Relative Strength Index. Tidigare studier har fokuserat pÄ analyser av lÀngre tidsperioder. Till skillnad frÄn dessa görs i denna uppsats en nedbrytning av undersökningsperioden. Syftet Àr att slutsatser skall kunna dras om en överavkastning genererad genom teknisk analys kan överstiga den för en Buy&Hold strategi, för kortare tidsperioder..

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur man i praktiken gÄr tillvÀga nÀr man tolkar ett försÀkringsvillkor om tvist angÄende detta rÄder mellan försÀkringsgivare och försÀkringstagare. Genom att lÀsa i doktrinen och titta i rÀttsfall som berör tolkningstvister sÄ har jag fÄtt en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgÄ och hur dessa bör rangordnas och tillÀmpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte Àr nÄgot lÀtt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försÀkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna bÄde i praxis och doktrin, men det stÀlls ÀndÄ höga krav pÄ en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gÄ vidare med en objektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att granska om det finns arbitragemöjligheter pÄ marknaden och nÀr dessa uppstÄr, med hÀnsyn tagen till transaktionskostnader. DÄ arbitrage kan uppstÄ pÄ flera marknader har vi valt att begrÀnsa oss till aktiemarknaden, eftersom vi har mest kunskap inom detta omrÄde. Teorier som anvÀnts i uppsatsen Àr CAPM och den effektiva marknadshypotesen (EMH) i sina tre former svag-, semistark- och stark form. Förutom teorierna har information om arbitrage Àven hÀmtats frÄn artiklar. Vi har granskat 10 korsnoterade aktier.