SammanfattningDet finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vÄrt examensÄr, hade ett behov av att kartlÀgga hur effektiva deras biogasanlÀggningar var. Samt vÄrt intresse för biogas som bygger pÄ ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spÄs en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet.Syftet med uppsatsen Àr att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data frÄn utvalda biogasanlÀggningar, för att sedan sammanstÀlla och analysera denna. FrÄgan vi vill besvara Àr hur de olika biogasanlÀggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig Ät betrÀffande hur effektiva de Àr ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv?För att besvara forskningsfrÄgan har vi skapat en modell dÀr relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förstÄelse för sambandet mellan intÀktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer.

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

Arbetets utgÄngspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslÀrare arbetar pÄ gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmÀrker den gode lÀraren. Arbetets undersökning skedde pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslÀrare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. NÄgra intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lÀrare i undersökningen poÀngterade variationen vid tillsÀgningar nÀr regelbrott uppstod. LÀrarna i studien menade bland annat att om lÀrarna anvÀnde samma tillsÀgelse t.ex.

Nedskrivna regler om skogsvÄrd har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, nÀr sÄgverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevÀrt. Tidigare hade avverkning av skog frÀmst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvÄrdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgÄ ett flertal Àndringar. Dagens skogsvÄrdslag gÀller sedan 1979 men genomgick viktiga Àndringar 1993.

Denna rapport beskriver anvÀndandet av artificiella neurala nÀtverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att lÄta sjÀlvstÀndiga individer strÀva efter att uppnÄ samma mÄl. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger Àven till grund för boidsen i detta projekt. DÄ beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet pÄverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nÀtverk. Arbetet jÀmför Àven de tvÄ neurala nÀtverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nÀtverk.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

Efter en rad uppmÀrksammade redovisningsskandaler vÀrlden över har utredningar huruvida en kod för nÀringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen pÄ A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet Àr att bygga upp aktiemarknadens och nÀringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. MÄlet Àr att alla bolag pÄ svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att mÄnga av bolagen som inte Àr tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ÀndÄ.

Syftet med vÄr rapport har varit att undersöka om poliser kÀnner att de kan anmÀla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gÀller för polis nÀr det gÀller undantagsbestÀmmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjÀnstegraderna polisen har att rÀtta sig efter dÄ de kör bil. I vÄrt teorikapitel berÀttar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att fÄ in empiriskt material har vi anvÀnt oss av att skicka ut enkÀter.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet Àr en mötesplats för gemenskap men mötet kan ocksÄ uppfattas som pÄtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad pÄ grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och Àr i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs pÄ makronivÄ utifrÄn den rÄdande handikapp-politiken och organisationens tankar.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gÀllande intern kontroll samt att öka förstÄelsen för vad de anser Àr viktigast i den interna kontrollen, men Àven hur de gÄr tillvÀga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer frÄn fyra av de större revisionsbyrÄerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes pÄ respektive revisors byrÄ. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansÄg att det var den mest lÀmpade metoden utifrÄn vÄrt syfte och de utgÄngspunkter vi hade. VÄrt mÄl med studien var inte att generalisera vÄrt resultat, vi ville istÀllet öka förstÄelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrÄn de regler som finns för revisorerna, det vill sÀga Revisionsstandard i Sverige.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i EuroparÄdet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part ÄterstÄr det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det Àr förenligt med EU-rÀttens bestÀmmelser och principer.Syftet med min framstÀllning Àr att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska omrÄden.Konsekvenserna av anslutningen i de omrÄden dÀr kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma omrÄde kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse frÄn EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillÄter inte en övertrÀdelse av EU-domstolens tolkningsföretrÀde och Europadomstolen kommer att begrÀnsas till att konstatera huruvida bestÀmmelser i EU-rÀtten Àr oförenliga med Europakonventionen.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lÀrmiljön avseende pedagogiska arbetssÀtt, examinationsformer och lÀrare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lÀrmiljön med hjÀlp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med Ätta vuxenstuderande som lÀst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas tvÄ mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestÄende av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lÀrmiljön utifrÄn de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kÀnnetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kÀnnetecknad av essentiell filosofi.UtifrÄn resultatet diskuterades lÀrarnas roll och ansvar för rÄdande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur lÄngt kommunens skyldigheter strÀcker sig i frÄga om anordnande av skolskjuts och dÀrmed vilken rÀtt en elev med skolplikt har till skolskjuts. RÀtten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara sjÀlvklar, men lagens olika skrivningar och gÀllande praxis har under arbetets gÄng visat att frÄgan inte Àr helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges Àr beroende av andra bestÀmmelser Àn bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel pÄ det Àr vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gÄ till och pÄ vilket sÀtt en kommun vÀljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fÀsts stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillÀmpning.