Datorspel genomgÄr en konstant utveckling mot mer komplexitet och i takt med att de virtuella spelvÀrldarna vÀxer behövs mer och mer effektiva metoder att navigera genom dessa. I denna rapport undersöks möjligheten att automatiskt generera navigationsinformation och ett förslag presenteras pÄ hur en algoritm för detta skulle kunna se ut..

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades pÄ OECDs riktlinjer för internprissÀttningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehÄller omfattande förslag pÄ hur OECDs nuvarande internprissÀttningsdokumentationsregler bör revideras. FrÄgan blir dÀrmed om, och i sÄ fall hur, kommande svenska internprissÀttningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestÀmmelser och OECDs kommande Àndringar.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, vÀrderingar och övriga aktiviteter som chefer anvÀnder för att försÀkra sig om att de anstÀlldas beteenden och beslut Àr förenliga med organisationens mÄl och strategier. En typ av styrsystem som har anvÀnts lÀnge Àr mÄlstyrning, dÀr mÄl anvÀnds som ett medel för att förbÀttra prestationen. MÄlstyrning kan anvÀndas pÄ alla nivÄer i en organisation, en viktig nivÄ Àr första linjens chefer eftersom de Àr en kritisk lÀnk mellan högre chefer och de anstÀllda. Trots detta Àr det relativt okÀnt hur första linjens chefer uppfattar mÄlstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrning och deras prestation. Avsikten Àr Àven att skapa en modell som visar parametrar som pÄverkar första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrningen.TillvÀgagÄngssÀtt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om systematiska hyressÀttningsmetoder och prissÀttningsmetoder i allmÀnhet. UtgÄngspunkten tas i metoden ?RÀtt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgÄngspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressÀttningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissÀttning och marknadsföring.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet gÄr det att se gemensamma nÀmnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som frÀmst ska ligga i vÄrt egenintresse och utan tvÄng. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn pÄ moraliska handlingar.

SammanfattningStudiens syfte Àr att förstÄ och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primÀra förhandlingsskyldigheten fungerar pÄ en svensk högskola.Studiens teori bygger pÄ fem element som Àr grundlÀgganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka Àr; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats pÄ en organisations medbestÀmmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förstÄelse av fenomenet medbestÀmmande -förhandlingens tillÀmningsomrÄde.Den metod som jag anvÀnt mig av Àr den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförstÄelse av de handlingar och sociala processer som informanterna prÀglas av. Detta görs genom att försöka förstÄ och beskriva informanternas upplevelse av medbestÀmmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och bitrÀdande personalchef pÄ den undersökta organisationen, för att fÄ deras syn pÄ lagrummets tillÀmpning. Jag har Àven genomfört tvÄ deltagande observationer, dÄ jag deltagit under organisationens medbestÀmmandeförhandlingar.

RÀtten att kunna krÀva ersÀttning nÀr nÄgon drabbats av skada eller olÀgenhet frÄn en verksamhet, oberoende av uppsÄt eller vÄrdslöshet, Àr viktig och har tillÀmpats lÀnge, lÄngt innan regler om immissioner blev lagstadgade. Lika lÀnge har dock en viktig och svÄrtillÀmpad undantagsregel funnits. Regeln, som undantar skador som Àr orts- eller allmÀnvanliga, har tillÀmpats sedan första jordabalksförslaget kom Är 1909. Syftet med denna uppsats har varit att studera detta undantag nÀrmare och se hur det sett ut och tillÀmpats genom Ären fram till idag. Vad uttalas egentligen om orten, vad Àr allmÀnvanligt och hur mycket ska nÄgon skÀligen behöva tÄla? För att besvara dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod dÀr jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av praxis och förarbeten.

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning stÄr inför Àr hur de ska gÄ tillvÀga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsvÀg Àr genom nyemissioner, vilket innebÀr att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieÀgarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner pÄ börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts mÄnga undersökningar av framstÄende forskare som testat den priseffekt som uppstÄr vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar pÄ att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt pÄ aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder pÄ följande sÀtt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade pÄ OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i sÄ fall i vilken riktning? Gör det nÄgon skillnad om nyemissionen Àr öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förÀndringarna Àr signifikanta samt undersöka om det finns nÄgot samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen pÄ annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus pÄ den enskilda handlÀggarens individuella handlingsutrymme samt att förstÄ vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville dÀrför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet anvÀnts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man pÄ de regler och mekanismer som skiljer ut de som Àr berÀttigade till bidrag och de som inte anses berÀttigade trots att de kan behöva hjÀlp.

Ipendo Systems AB Àr ett företag som tillhandahÄller en webbaserad tjÀnst, Ipendo Platform, för administration av immateriella rÀttigheter. De lagar och regler som reglerar hur immateriella rÀttigheterna hanteras skiljer sig frÄn varje land och tjÀnsten mÄste dÄ innehÄlla information om alla dessa. Dessa lagar eller regler, hÀdanefter regler, hÄlls uppdaterade utanför tjÀnsten i ett Exceldokument, dÀrefter importeras de till Ipendo Platform manuellt. Innan det görs mÄste de valideras enligt förutbestÀmda restriktioner, detta för att de dels ska vara i rÀtt format för Ipendo Platform eller nÄgonting annat som mÄste vara i rÀtt format.Syftet och motivationen till detta examensarbete Àr att man vill ersÀtta denna process med ett enklare webbaserat adminstrationsverktyg som lÄter back-office hantera och uppdatera reglerna och sedan sjÀlva utföra validering och importering. Detta gör att tid sparas och de personer som jobbar med att uppdatera regler fÄr feedback direkt frÄn valideringen istÀllet för att man ska vÀnta pÄ att en annan avdelning gör valideringen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Vilken effekt kan teatern ha pÄ ett flerbostadshus? Vilken typ av bostÀder blir det, kan det ge nÄgot som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?.