Detta arbete bestÄr av designen av ett grÀnssnitt för webbplatsen whatismykidplaying.com. Designen var tÀnkt att ge hög anvÀndbarhet för mÄlgruppen och testades av anvÀndare i ett think-aloud test. De fick testa och utvÀrdera hur vÀl grÀnssnittet fungerar och  deras feedback utvÀrderades och resultaten lÄg till grund för förslag pÄ förÀndringar i grÀnssnittet, vissa som sedan blev implementerade. Studien har utgÄtt frÄn de olika stegen i en anvÀndarcentrerad utvecklingsmodell, analys - design - utvÀrdering - Äterkoppling, och en iteration har genomförts.Som utgÄngspunkt, för att öka anvÀndbarheten i webbplatsens grÀnssnitt, anvÀndes diverse regler och riktlinjer för hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs, nÀr designen gjordes. Hur vÀl dessa regler och riktlinjer fungerat tillsammans, i detta projekt och design, blev sÄledes en del i think-aloud testest utvÀrdering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

Till följd av att Skatteverket hade uppmÀrksammat problematiken med skatteplanering med rÀnteavdrag, sÄ kallade rÀntesnurror, infördes de första svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för koncerninterna lÄn för företag i intressegemenskap Är 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande rÀnteavdragsbegrÀnsningsregler i NederlÀnderna. PÄ grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglernas tillÀmpningsomrÄde Är 2013. Det har dock visat sig att pÄ grund av nuvarande utformning och tillÀmpningsomrÄde av 2013 Ärs svenska regler, medför reglerna bÄde tillÀmpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederlÀndska rÀnteavdragsbegrÀnsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglers stÀlle, för att analysera vilket av dessa regelverk som bÀst uppfyller ÀndamÄlet med de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

För databasutveckling finns en mÀngd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli sÄ effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i vÀrsta fall kan fÄ konsekvenser för verksamheten som anvÀnder sig av den. Ett exempel pÄ en databas dÀr man avvikit frÄn gÀllande designregler Àr den som var tÀnkt att införas för kalkningsverksamheten för LÀnsstyrelsen i GÀvleborg. I det hÀr arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstÄtt och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det hÀr sammanhanget.

Religionsfriheten utgör en fundamental bestÄndsdel i ett demokratiskt samhÀlle. Trots frihetens sÀrartade stÀllning behöver den begrÀnsas för att inte krÀnka andra individers fri- och rÀttigheter. Individerna i samhÀllet Ätnjuter rÀtten till religion men Àven frÄn religion. BalansgÄngen mellan individernas intressen Àr vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sÄlunda att utreda de religiösa symbolernas stÀllning i ett demokratiskt samhÀlle.

Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.

FrÄn och med den 1 januari 2005 mÄste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS Àr harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika lÀnder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lÀttare kan jÀmföra olika företags finansiella information som Àr baserade i olika lÀnder. Nackdelar med IFRS Àr att reglerna Àr mer omfattande och detaljerade Àn de tidigare rekommendationerna frÄn RedovisningsrÄdet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspÄdde branschfolk inom redovisningsomrÄdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt pÄ resultatet och det egna kapitalet och mÄnga var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvÀrdering. DÀrför Àr det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit pÄ grund av IFRS 3 och IAS 39, som pÄ förhand förutspÄs pÄverka företagen mest.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersÀttning för ledande befattningshavare har förÀndrats i Ärsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen Àr gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag bestÄr av Ärsredovisningar frÄn 16 börsbolag under Ären 1996-2004. Undersökningen Àr av deskriptiv karaktÀr och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktÀr, dÀr bÄde regelverk och det empiriska underlaget varit utgÄngspunkter.

???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag anvÀnder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien Àr en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan Ären 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mÀts utifrÄn tvÄ parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsÄtgÀrderna resulterat i ett högre bud i de fall dÀr uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering Àr effektiva instrument i avseende att antingen fÄ budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare tvÄ regressioner varvid den första visade att anvÀndandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud gÄr igenom.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.

Sammanfattning Uppsatsens titel: DelĂ„rsrapporter- Hur viktig Ă€r granskning för trovĂ€rdigheten? Seminariedatum: 17 januari 2002 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Mats Eriksson Mary Johansson Caroline Karlsson Gustaf Sandberg Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: Active Biotech, Andersen, Aspiro, Axis, Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG, Switchcore Sex nyckelord:Informationsgivning, delĂ„rsrapporter, översiktlig granskning, regleringar, utveckling, assurance Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen har varit att besvara följande frĂ„gor: PĂ„ vilka grunder tas beslut om granskning? Har granskade delĂ„rsrapporter högre trovĂ€rdighet? Finns det nĂ„gon alternativ metod, förutom granskning, som kan garantera tillförlitlighet i delĂ„rsrapporter? Metod: Vi har valt att genom abduktion behandla granskning av delĂ„rsrapporter ur revisorers och företags perspektiv. För att samla in empiri har vi gjort intervjuer med bĂ„da grupperna. Denna har vi sedan analyserat tillsammans med annan primĂ€r data för att komma fram till vĂ„ra slutsatser. Slutsatser: Vi anser inte det nödvĂ€ndigt med utökad reglering av granskningen av delĂ„rsrapporter.