PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.

Innan Är 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner vÀlja mellan att tillÀmpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter Är 2005 Àr dÀremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att anvÀnda internationella regler för upprÀttandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sÀtt som minoritetsintres-set redovisas pÄ i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergÄngen till IFRS. Argument för olika tillvÀgagÄngssÀtt att redovisa minoritetsintres-set pÄ har kartlagts, vÀgts och förklarats med avseende pÄ vilket förhÄllande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns tvÄ olika perspektiv som kan tillÀmpas vid upprÀttandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka Àr moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om pÄ vilket sÀtt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga lÀsinlÀrningen för elever som Àr i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det Àr en blandklass dÀr halva gruppen Àr förskoleklass och den andra halvan Ärskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet frÄn testen visade att den intensiva trÀningen i undervisningsförsöket nÄdde en viss framgÄng för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den hÀr perioden.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfÀltet. Detta trots att USA ansÄg att de ansvariga bakom dÄden var terroristnÀtverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rÀttfÀrdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstÀnktes hÀrbÀrgera de skyldiga. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka hur denna nya typ av krig rÀttfÀrdigas.

Den temporomandibulÀra leden (TMJ) Àr den led som vi anvÀnder mest i vÄr kropp. Vi anvÀnder den nÀr vi pratar, tuggar mat och nÀr vi svÀljer. TMJ Àr sammankopplad till nÀrliggande anatomiska strukturer sÄ som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och pÄverkas av dÄlig postural hÄllning. RDC/TMD Àr den mest anvÀnda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ Àr fyra gÄnger vanligare bland kvinnor Àn mÀn.

Fler och fler mÀnniskor vÄrdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervÄrd. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillÀmpar vi i Sverige frÄn 2005 IAS/IFRS-regler. I vÄr studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare pÄverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebÀr att fastighetsförvaltande företag kan vÀlja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.Vi har som underlag för vÄr undersökning intervjuat kreditanalytiker pÄ Nordea samt anvÀnt oss av litteraturstudie bestÄende av tvÄ uppsatser. Det vi kommit fram till Àr att kreditgivarna pÄverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utstrÀckning. Detta frÀmst pÄ grund av att nÀr kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig frÀmst pÄ framtida förvÀntade kassaflöden.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilÀrares attityder till sÀkerheten gÀllande kemilaborationer. Jag vill fÄ en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för sÀkerheten. För att studera lÀrarnas instÀllningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av fÀrdiga frÄgor. Denna metod ger möjlighet att med hjÀlp av följdfrÄgor fÄ en rÀttvis bild av lÀrarnas Äsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jÀmföra mellan lÀrarna. Under laborationstid kÀnner sig alla lÀrare ansvariga för sÀkerheten och har utarbetade sÀkerhetsrutiner. LÀrarnas individuella instÀllningar till sÀkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar pÄ har satsat pÄ sÀkerhetsarbete.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur jag har gÄtt till vÀga i mitt examensarbete, som har bestÄtt i att utforma tvÄ broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gÄtt tillvÀga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften Àr att den befintliga broschyren Àr, enligt min uppdragsgivare Mona KÀrner Eliasson, vÀldigt jobbig att lÀsa med svÄra facktermer och dÄligt utförd layout. De har Àven tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dÄligt skicka och det var Àven svÄrt att förstÄ och hÀnga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag bÄde utgÄtt frÄn min uppdragsgivares önskemÄl sÄ vÀl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fÄtt frÄn böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta pÄ broschyren som redan fanns pÄ plats vid kopparverket, och dÀrefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder pÄ kopparverket. Jag ringde Àven runt till olika myndigheter för att fÄ mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Denna studie undersöker hur investerare pÄ NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar pÄ olika typer av finansiella rapporter, nÀrmare bestÀmt den andra delÄrsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framstÀllas regleras bland annat genom Ärsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framstÀllandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och dÀrmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika pÄ rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delÄrsrapportering fungerar vÀl.

I januari 2009 sĂ€nde Kalla fakta ett program om hur gĂ€ss plockas pĂ„ dun levande. Dunet anvĂ€nds för att fylla bland annat tĂ€cken och kuddar som sĂ€ljs i Sverige. En rad stora svenska och internationella företag blev omnĂ€mnda i dokumentĂ€ren som ledde till att mĂ„nga företag i dunbranschen drog pĂ„ sig negativ publicitet.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur ÅhlĂ©ns och Jysk har hanterat den negativa publiciteten och hur KungsĂ€ngen har lyckats att ta avstĂ„nd frĂ„n den negativa publiciteten.En undersökningsmodell har byggts upp med hjĂ€lp av teorier inom bland annat krishantering som sedan anvĂ€nds för att jĂ€mföra företagens olika arbetsprocesser i samband med gĂ„sdunskandalen. Modellen Ă€r uppbyggd i tre faser: krisförberedelse, krishantering och analys/utveckling efter krisen.Metoden vi anvĂ€nde oss av Ă€r av kvalitativ art med telefonintervjuer och frĂ„gor via mail som insamlingsmetod.MĂ„nga likheter kom fram under arbetets gĂ„ng gĂ€llande företagens sĂ€tt att hantera en publicitetskris jĂ€mfört med undersökningsmodellen. Undersökningsmodellen kan sĂ„ledes anvĂ€ndas som riktlinjer för att hantera en publicitetskris.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Är SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.

Under senare Är har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom nÀringslivet, bÄde inom företag och i olika yrkesgrupper. VÄra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de Àr skrivna samt vilken syn revisorer har pÄ dem. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som pÄverkar det etiska beteendet hos revisorer samt pÄ vilket sÀtt revisionsbyrÄerna arbetar för att frÀmja etiskt beteende bland sina anstÀllda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyrÄer i LuleÄ.