Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Revisorer skall ta hÀnsyn till mÄnga omrÄden nÀr de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskÄren den allmÀnna uppfattning som finns inom gruppen angÄende vad som Àr ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar sÄledes revisionsbranschens egna vÀrderingar och sjÀlvkritik inom omrÄden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som Àr att undersöka revisorns roll med hÀnsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare Àr syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrÄn Ferdinand Tönnies teori om samhÀllet och utifrÄn teorier om roller samt grupptillhörighet.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÀrstÄende till personer som vÄrdas palliativt upplever stödet de fÄr frÄn sjukvÄrdspersonal. FrÄgestÀllningarna i studien bygger pÄ tvÄ centrala frÄgor. Vilket stöd upplever nÀrstÄende att de fÄr och hur upplevde nÀrstÄende detta stöd? Den metod som har anvÀnts i detta arbete Àr litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar anvÀndes som gav svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Den hÀr uppsatsen Àr en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lÀmplig att applicera pÄ e-papperstidningar. Genom en kvalitativt förhÄllningssÀtt har vi genomfört en undersökning dÀr vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkÀt. Vi har Àven inhÀmtat information frÄn litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen Àr Ben Shneidermans (1998) Ätta gyllene regler för att uppnÄ en god grÀnssnittsdesign.

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrÄn lagar regler och förhÄllningssÀtt, samt att Àven ge en bild av vad de sjÀlva anser Àr viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet Àr baserat pÄ 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes Àven jÀmförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler Àr eftertraktad men inte sÄ mycket satsad pÄ.

För en producent som ska utöka sin affÀrsverksamhet i nya lÀnder finns mÄnga alternativa distributionsformer att vÀlja mellan, exempelvis egna anstÀllda, agentur eller ÄterförsÀljare. Valet beror till stor del pÄ hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affÀrsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att anvÀnda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestÀmma till vilka priser och inom vilket geografiskt omrÄde agenten fÄr sÀlja producentens varor till tredje man. Det beror pÄ att agentavtal, till skillnad frÄn ÄterförsÀljaravtal, enligt praxis frÄn EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmÄnligt att utse en agent som distributör istÀllet för en ÄterförsÀljare.För en producent Àr det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gÀller för agentavtal ska vara tillÀmpliga.

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fÄtt utstÄ mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var dÄ Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fÄtt vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det Àr en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stÀmma Swedbank Robur, samt var en intressevÀckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger nÄgot samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsÀttningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv pÄverkan pÄ fondernas utveckling, för att fastslÄ orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes kÀnsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förÀndra dess grundlÀggande antaganden.Studien baseras pÄ 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt sÀte i Sverige dÀr tidsintervallet strÀcker sig mellan Ären 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i bÄde multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien pÄvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv pÄverkan i form av förklaringsvÀrde, pÄ den riskjusterade avkastningen.