Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ?det effektivaste sÀttet att ta ut pengar frÄn ett fÄ-mansföretag?. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal berÀkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter frÄn de fem största revisionsbyrÄerna. NÀr en företagare stÄr inför valet hur den-ne ska ta ut pengar frÄn sitt företag kan denne vÀlja pÄ att ta ut lön, göra pensionsavsÀttningar, ta ut utdelning eller lÄna in pengar till företaget med rÀnta.Det mest effektiva sÀttet att ta ut pengar pÄ varierar frÄn företag till företag, men i de flesta fallen Àr det bÀst att först och frÀmst göra uttag genom löneutbetalningar till delÀgarna. An-ledningen till att delÀgarna först och frÀmst ska ta ut lön Àr att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna Àr avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom Àr pensions-, sjukpennings- och förÀldrapenningsgrundande.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgĂ„ng till information, allmĂ€nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning i miljöfrĂ„gor.I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan Ă€ven miljöorganisationer skall ha tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning. Det uttryck som anvĂ€nds i konventionstexten Ă€r access to justice. Även den europeiska gemenskapen Ă€r part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rĂ€ttssystem, dock inte fullstĂ€ndigt. Sverige har gjort vissa mindre Ă€ndringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som stĂ€lls enligt sĂ„vĂ€l Århuskonventionen som EG-rĂ€tten.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrÄn hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har Àven granskat om och i sÄ fall hur dessa copingstrategier Àr könsbundna. VÄr empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gÄtt eller gÄr i behandling. VÄra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna anvÀnder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i kÀnslofokuserad och problemfokuserad coping.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Datorspel genomgÄr en konstant utveckling mot mer komplexitet och i takt med att de virtuella spelvÀrldarna vÀxer behövs mer och mer effektiva metoder att navigera genom dessa. I denna rapport undersöks möjligheten att automatiskt generera navigationsinformation och ett förslag presenteras pÄ hur en algoritm för detta skulle kunna se ut..

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur jag har gÄtt till vÀga i mitt examensarbete, som har bestÄtt i att utforma tvÄ broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gÄtt tillvÀga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften Àr att den befintliga broschyren Àr, enligt min uppdragsgivare Mona KÀrner Eliasson, vÀldigt jobbig att lÀsa med svÄra facktermer och dÄligt utförd layout. De har Àven tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dÄligt skicka och det var Àven svÄrt att förstÄ och hÀnga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag bÄde utgÄtt frÄn min uppdragsgivares önskemÄl sÄ vÀl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fÄtt frÄn böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta pÄ broschyren som redan fanns pÄ plats vid kopparverket, och dÀrefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder pÄ kopparverket. Jag ringde Àven runt till olika myndigheter för att fÄ mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 ska förvÀrvad goodwill inte lÀngre skrivas av Ärligen. Enligt nya regler ska goodwillvÀrdet prövas Ärligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns dÀrför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. PÄ grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att pÄverkas av andra aspekter, sÄvÀl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte pÄ nedskrivningsprövningen.AvgrÀnsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvÀrv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer sÄledes inte att behandlas.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

HjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste diagnoserna och varje Är insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjÀrtinfarkt innebÀr en stor förÀndring i livet och patienten mÄste ibland lÀra sig att leva ?ett nytt liv?. Det Àr sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att kÀnna sig nÄgorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förÀndringar som uppstÄtt. Forskning visar att det finns brister vid informationsgivning.