The topic of this essay is information seeking for children and young people in municipal libraries. This is based in the growing need for information seeking skills in the Information Society. Policy documents on the topic are scrutinized and related to a concrete praxis. Data has been collected through two case studies; one carried out in Ronneby and one in Trandared, BorÄs. These cases where chosen because of the existence of a local policy for library skills and information search for 6 to 12-year-olds.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, 2012.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrĂ€ttsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pĂ„gĂ„tt parallellt med övrig straffrĂ€ttslig utveckling, frĂ€mst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna pĂ„verkar i hög grad hur brottsliga gĂ€rningar bedöms och straffas. ÄndĂ„ finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss hĂ€ndelse kommer fram till att flera brott har begĂ„tts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den Ă„talade dömas till gemensamt straff för flera begĂ„ngna brott och situationen Ă€r alltsĂ„ sĂ„dan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud Ă€r överens om grundproblemet med konkurrenslĂ€ran, nĂ€mligen att den ledning rĂ€ttstillĂ€mparen fĂ„r i förarbeten och motivvutalanden Ă€r allt för liten. Riskerna de ser Ă€r ocksĂ„ relativt lika och det Ă€r frĂ€mst att konkurrensfrĂ„gor, pĂ„ grund av ovan nĂ€mnda svĂ„righeter, i allt för lĂ„g utstrĂ€ckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojĂ€mn rĂ€ttstillĂ€mpning och dĂ„lig förutsĂ€gbarhet dĂ€rmed fĂ„r anses stiga. GĂ€llande terminologi och metod dĂ€remot skiljer sig deras Ă„sikter Ă„t och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall rĂ€knas till konkurrenslĂ€ran eller inte..

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva pÄ en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen fÄr svenska TV-kanaler idag sÀnda tolv minuter reklam per timme, samma regler som gÀller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sÀnder frÄn Storbritannien. Studien utgÄr fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden dÀr det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sÀndningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mÀngden reklam innebÀra ett försÀmrat genomslag och ökade kostnader för att nÄ ut med sitt budskap till samma mÀngd mottagare som för nÄgra Är sedan.

Huvudsyftet Àr att undersöka om det existerar vÀsentliga variabler som kan hjÀlpa oss att finna framtida vinnarfonder genom att studera historisk information. Studien mÀts i förhÄllande till det existerande utbudet pÄ svenska fondmarknaden. Konkret vill vi kunna fÄ en högre signifikant avkastning under en given period Àn den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder pÄ den svenska marknaden. Med denna undersökning vill vi bidra till en diskussion om det rÄder marknadseffektivitet. Variabler som vi studerar för denna undersökning Àr historisk avkastning, standardavvikelse, Sharpekvot, Stutzer index, fondstorlek, kapitalflöde, relativ volym, trading activity, fondavgifter och slutligen Älder.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterÀtt och mervÀrdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgÄngar i olika sammanhang. GrundlÀggande frÄgor Àr huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan pÄ om, nÀr och hur transaktioner pÄverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett omrÄde, dels hur bedömningarna inom mervÀrdesbeskattningen förhÄller sig till bedömningarna inom inkomstskatterÀtten.Inom inkomstskatterÀtten behandlas frÄgor som utgifter i samband med förvÀrv av inkomst kÀlla och Àven behandlingen av transaktioner som har inslag av sÄvÀl gÄva som köp.

Ett processbolag Àr ett bolag vars huvudsyfte Àr att driva en process Ät sin huvudman. Enligt huvudregeln i rÀttegÄngsbalken skall den förlorande parten stÄ för den vinnande partens rÀttegÄngskostnader. Vid det fall att en person anvÀnder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försÀtta bolaget i konkurs och dÀrmed undvika att betala det stora belopp som krav pÄ rÀttegÄngskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen Àr att vare sig aktieÀgare eller nÄgon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets Ätaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för nÀr undantag görs ifrÄn denna huvudprincip och man ÄlÀgger aktieÀgare eller annanmed "bestÀmmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

NÀr tvÄ parter sÀnt varandra sina respektive standardavtal, utan att nÄgon av parterna protesterat mot innehÄllet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstÄr konflikten the battle of the forms. Det Àr denna situation som vÄrt arbete behandlar. VÄrt syfte har varit att med hjÀlp av olika utlÀndska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rÀttspraxis att anvÀnda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har anvÀnt oss av en deskriptiv metod.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.

Designboken kan liknas vid en visuell manual dÀr regler bland annat lÀggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehÄller en informationsdel och en inspirationsdel för att bÄde förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag pÄ arbetssÀtt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men ocksÄ förslag pÄ mönster och illustrationer till presentpapper och pÄsar.Syftet har varit att skapa en anvÀndarvÀnlig designbok, dÀr mÄlet Àr att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, dÄ informationsdesign innebÀr att definiera, planera och utforma innehÄllet i ett meddelande och förhÄllandet som det presenteras pÄ..

Nu för tiden blir det fler och fler mÀnniskor som anvÀnder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som frÀmsta konsument. FrÄgan Àr om det Àr mÄnga konsumenter som lÀser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det Àr samma regler som gÀller som vid vanliga köp ute i butiker, men det Àr det inte. Det som undersökts Àr vad de olika företagen har för köpvillkor pÄ sina hemsidor pÄ Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs pÄ Internet.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.