Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

För att vara konkurrenskraftig pÄ marknaden behöver företag hitta och anvÀnda möjliga resurser för förbÀttringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgÀngligt logistiksystem Àr transporter. Det Àr viktigt att ha fokus pÄ bÄde interna och externa transporter nÀr processer ska optimeras och via detta erhÄlla lÀgre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i mÄnga företag Àr transportkostnaden. Studien har utförts pÄ ett företag som Àr verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusomrÄde inom transporter, dÀr syftet Àr att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport frÄn Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hÄlla samma kvalitet med bara hÀlften av resurserna. Det behövs dÀrför nya sÀtt som kan öka vÀrdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslÄs vara en möjlighet till att hitta nya arbetssÀtt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag pÄ arbetssÀtt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frÄgestÀllningar vÀgledde studien: Vad kÀnnetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra vÀrde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien Àr att ta fram förslag pÄ arbetssÀtt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien anvÀnds en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrĂ„n endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fĂ„tt spela spelet mot varandra i par varpĂ„ de har fĂ„tt svara pĂ„ tvĂ„ enkĂ€ter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har ocksĂ„ deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju dĂ€r frĂ„gorna har varit baserade pĂ„ testpersonens enkĂ€tsvar. Resultatet har sedan sammanstĂ€llts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berÀttade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förstÄelse frÄn det sociala nÀtverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nÀtverket?, ?LÀra sig att utföra aktiviteter pÄ ett nytt sÀtt genom det sociala nÀtverket? och ? Stöd frÄn det sociala nÀtverket med aktiviteter?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan Àgarstrukturen och öppenheten vad gÀller incitamentsprogram.Studien Àr genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio Ärsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundÀrdata Àr insamlat frÄn forskningsartiklar. Uppsatsen grundas pÄ ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgÄtt ifrÄn en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.

Ungdomsstyrelsen Ă€r en statlig myndighet som Ă„rligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mĂ„l. Ett beslut om förĂ€ndrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillĂ€mpades för första gĂ„ngen för bidragsĂ„ret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Bakgrunden till detta arbete Àr en ökad medvetenhet bland bÄde förskollÀrare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan pÄverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som Àr kÀnt om mobbning, och om olika sÀtt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning mÄste vi förstÄ vilken typ av mobbning som finns och dess effekter pÄ skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att fÄ en bild av strategier man kan anvÀnda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur effektiva metoder och resurshantering pÄverkaroffentliga förvaltningar i BorÄs. Vi för Àven en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller sÄsom Lean har för inverkan pÄ förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgÄngspunkt frÄn valda teorier samt intervjuer med administratörer anstÀllda pÄ offentligaförvaltningar i BorÄs. Detta för att fÄ ett medarbetarperspektiv pÄ hur effektivitets- ochresurshanteringstÀnket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller sÄsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnÄla. En mÀrkbar förÀndring Àr införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Ekologiska vÀrden Àr ett ÀmnesomrÄde som hitintills inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i doktrinen. I den allmÀnna samhÀllsdebatten kommer Àmnet upp med jÀmna mellanrum men fokusen ligger inte pÄ hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rÀtten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska vÀrden. Jag har begrÀnsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frÄgan.

Purpose: To examine how video-game releases affect the share price, and if video-game reviews have any impact on the share price of gaming corporations. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The investigated companies were the five largest gaming companies listed on the U.S. NASDAQ exchange. A total of 29 video-game launches and 85 reviews where examined.  Theory: The study is based on The Efficient Market Hypothesis, Agent Theory, Public Relations Theory, Nextopia and previous research.Results: The result contains 114 observations in five companies.

Om den effektiva marknadshypotesen inte gÀller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga vÀrde. Om sÄ Àr fallet skulle alla index som Àr viktade efter börsvÀrde automatiskt överexponeras nÀr en aktie handlas över dess verkliga vÀrde och underexponera nÀr en aktie handlas under dess verkliga vÀrde. Det hÀr betyder att kapitalviktade index Àr fundamentalt och strukturellt bristfÀlliga och kommer kontinuerligt övervikta alla aktier som handlas över verkligt vÀrde och undervikta all aktier som handlas under verkligt vÀrde. Efter att lÀst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? vÀcktes intresset av att utföra studien pÄ den svenska aktiemarknaden.