För fyrtio Är sedan stiftades lag (1974:12) om anstÀllningsskydd. DÀrefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten pÄ arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillÀmplig krÀvs att ett anstÀllningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns sÄledes flera arbetsrÀttsliga situationer som inte regleras av LAS.

Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders? are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders? still have the ability to earn abnormal returns.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

SamarbetssvÄrigheter pÄ en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anstÀllningsavtal kan komma att sÀgas upp av arbetsgivaren. Lagen om anstÀllningsskydd (LAS) uppstÀller dock krav pÄ att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund Àr dock inte definierat i lagtexten, utan Àr beroende av omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka nÀr en uppsÀgning pÄ grund av samarbetsproblem Àr sakligt grundad. Vidare var syftet Àven att undersöka de regler som Àr tillÀmpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta nÀr denne har som ÀndamÄl att sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av samarbetsproblem.

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lÀmnar i Ärsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kÀnnetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som vÀljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.VÄra slutsatser Àr att företagen lÀmnar stora mÀngder frivillig redovisning av olika typer, men innehÄllet och formen varierar. Vi kan inte konstatera nÄgra generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att mÄnga företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehÄlla och hur den ska utformas. GrundlÀggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jÀmförbarhet och vÀsentlighet Àr applicerbara pÄ frivillig redovisning och bör gÀlla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr en av de metoder som anvÀnds för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmÄnaders- och ettÄrsregeln ska vara tillÀmpliga fÄr inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som Àr mer Àn 6 dagar per varje hel mÄnad eller mer Àn 72 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr. I lagen stadgas det inget om hur mÄnga dagar en skattskyldig fÄr tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett stÀllningstagande som berör denna frÄga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte fÄr vistas mer Àn 8 dagar per hel mÄnad eller mer Àn 96 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr i Sverige och i tredje land.SKV:s stÀllningstagande har ifrÄgasatts dÄ det bland annat anses att stÀllningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s stÀllningstagande Àr uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀlllningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt stÀllningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀllningstagande visar att SKV har anvÀnt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod.

Uppsatsen behandlar tvÄ av de grÀnsdragningsproblem som Äterfinns i 25 § RevL. Syftet Àr dels att utreda grÀnsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels grÀnsdragningen mellan tillÄten och otillÄten sidoverksamhet. Fokus ligger frÀmst pÄ den senare grÀnsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen pÄverkar grÀnsdragningsproblemen.

Syftet var att kartlÀgga klinisk praxis gÀllande ultrafiltrationshastighet (UFR) under hemodialysbehandling samt beskriva i vilken omfattning rekommenderad ultrafiltrationshastighet överskrids. Vidare var syftet att beskriva skillnader i UFR mellan mÀn och kvinnor samt mellan patienter som har haft dialys kortare eller lÀngre tid Àn 18 mÄnader. Föreliggande studie utgick frÄn DOPPS rekommendation dÀr UFR inte bör överstiga 10 ml/h/kgkroppsvikt. Att överstiga rekommenderad UFR har enligt tidigare forskning visat en ökad risk för patienten genom högre morbiditet och mortalitet. Designen som anvÀndes var en beskrivande tvÀrsnittsstudie.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.

Syfte och frÄgestÀllningJag har valt att skriva om elevers förhÄllningssÀtt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omstÀndigheterna i förhÄllande till elevernas handlande. Min frÄgestÀllning Àr: Hur förhÄller sig elever i en mÄngkulturell skola till skolans regler och normer?ForskningsbakgrundUnder kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom omrÄdet. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan pÄ identitetskonstruktioner och hur normer och regler anvÀnds för att upprÀtthÄlla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av mÀnniskors identitet.

Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anstÀlla utlÀndska experter som kan beviljas skattelÀttnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgÄng till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste nÀr reglerna om expertskatt skulle bli tillÀmpliga. 2012 infördes regler som innebÀr att personer som tjÀnar över tvÄ prisbasbelopp per mÄnad automatiskt Àr kvalificerade för expertskatt. FortsÀttningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna frÄn 2001.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.