Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet. Men IFRS Àr ett principbaserat regelverk vilket leder till olika tolkningar.

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bÀsta lokalisering skall vÀljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hÀnsyn till att mÀnniskors hÀlsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvÀndning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som Àr bÀsta lokalisering, Àven av skÀlighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushÄllningsbestÀmmelserna.

.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida avkastning, samt om detta skiljer sig Ät i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod dÄ vi har samlat in sekundÀrdata frÄn dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundÀrdatan kommer att ligga till grund för empirin dÄ vi testar sambanden mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas Àven pÄ tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk.

Det primÀra syftet med uppsatsen Àr att studera relationerna mellan de nya och de etablerade börsmarknaderna i EU för att se om det ha skett nÄgon förÀndring under perioden 1996-2005. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka huruvida den finansiella integrationen inom unionen har blivit starkare under den studerade tidsperioden. I syfte att kunna besvara de frÄgor som vi Àr intresserade av anvÀnder vi oss av VAR-metoden. Med hjÀlp av "impulse response" berÀknade vi hur snabbt en hÀndelse sprider sig mellan de undersökta börsmarknaderna samt hur lÄng tid det tar innan dessa Äter Àr i jÀmvikt. "Variance decomposition" talar om för oss i vilken utstrÀckning de olika börsmarknaderna pÄverkar varandra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut pÄ tvÄ behandlingsinstitutioner för ungdomar i VÀstra Götalands lÀn. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur hanterar personalen konflikter pÄ institutionerna?Hur upplever ungdomarna pÄ institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstÄr pÄ institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstÄr vid institutionerna. Undersökningen bygger pÄ Ätta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjÀlp av inlÀrningsteori.

Efter att den s.k. ?IT-bubblan? sprack, vilket medförde ett antal stora konkurser sÄ som Enron och Worldcom, beslutade sig kongressen i USA i början av 2000-talet för att införa strÀngare lagregler för bl. a informationsgivningen i aktiemarknadsbolag. Inom EU valde man till en början en lite annan vÀg, nÀmligen soft law-vÀgen, dÀr man i stor utstrÀckning förlitade sig pÄ sjÀlvreglering.

Denna uppsats behandlar bevisbörda och beviskrav pÄ försÀkringsomrÄdet. Fokus i uppsatsen ligger pÄ försÀkringsbolagens utformning av sina försÀkringsvillkor avseende fordonsbrand och de praktiska konsekvenser de olika utformningarna fÄr för för bevisbörda och beviskrav.Det gÀllande rÀttslÀget avseende vilken part som har bevisbördan för att ett försÀkringsfall har intrÀffat och för att ett undantag Àr tillÀmpligt beskrivs utifrÄn HD:s praxis. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en teoretisk bakgrund till bevisbördeproblematiken och avslutas med att författaren utifrÄn HD-praxis och andra övervÀganden förklarar varför han anser att rÀttslÀget bör korrigeras och hur detta skulle kunna göras..

Syfte: Syftet Àr att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förÀndras över tid och undersöka om dessa förÀndringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks aktiekurs. Metod: I studien observeras Swedbanks aktiekurs under cirka elva mÄnader och Àr till sin karaktÀr kvantitativ. UngefÀr 6500 artiklar, skrivna om Swedbank under perioden, granskas genom semantisk dataanalys för att gradera opinionen pÄ en skala. Metoden Àr ny och examensarbetet genomförs med en induktiv ansats. Materialet bearbetas dÀrefter genom enkel linjÀr regression för att finna eventuella samband.

Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gÄta, kÀnd som the forward premium puzzel, som har visat sig pÄ valutamarknaden. Denna finansiella gÄta har skapats dÄ forskare sett statistiska avvikelserna frÄn det öppna rÀnteparitetet (UIP) pÄ valutamarknaden. UIP förutsÀtter att det inte ska finnas nÄgon skillnad i avkastning mellan att hÄlla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stÀmmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden Àr ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhÄlla en överavkastning. Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under Ären 1997-2012.Studien utgÄr frÄn en deduktiv forskningsansats dÀr den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger pÄ uppgifter frÄn Datastream om valutors utveckling mellan Ären 1997-2012.VÄr regression visade pÄ att tio utav tolv valutapar Äterspeglade the forward premium puzzel.

Hur bör vÀrdeförÀndringar pÄ förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte Àr att utreda vilken redovisningslösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att fÄ fram argument frÄn tre företag som redovisar vÀrdeförÀndringar pÄ olika sÀtt. Intervjuer med revisorer och rÄdgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och dÄ frÀmst IAS 40. Studien pekar pÄ att den lösning som bÀst lÀmpar sig för etablering av praxis Àr redovisning av vÀrdeförÀndringar inom rörelseresultatet.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Titel: Årsredovisningspraxis i smĂ„ och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: Ă„rsredovisningspraxis, smĂ„ och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och förklara Ă„rsredovisningspraxis ismĂ„ och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen Ă€r abduktiv, dĂ€r teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien Ă€r inledningsvis av deskriptiv karaktĂ€r, men övergĂ„r efterhand i en explanativ fas, dĂ„ praxis förklaras med de faktorer som pĂ„verkar denna i smĂ„ och medelstor, privatĂ€gda aktiebolag. UndersĂ€kningen Ă€r indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags Ă„rsredovisningar, en studie av litteratur om pĂ„verkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer frĂ„n olika edovisnings-byrĂ„er för att fĂ„ en inblick i revisorernas pĂ„verkan pĂ„ praxis, dĂ€r studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av vĂ„ra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gĂ€llande Ă„rsredovisningens utformning och innehĂ„ll i smĂ„ och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen anvĂ€nder framförallt kostnadsslagsindelad resultatrĂ€kning? Den information som presenteras innefattar ej mer Ă€n vad lagen försekriver? FörvaltningsberĂ€ttelsen Ă€r i de flesta fallen intetsĂ€gande.