Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försÀkringsbolag frÄn lÀnder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler pÄverkas av den lagstiftning som trÀdde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försÀkringsförmedlares verksamhet..

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

Studien inriktar sig pÄ att undersöka barns fria lek pÄ fritidshemmet, och vem det Àr som sÀtter grÀnser och regler i leken. Syftet med studien Àr att fÄ en större insikt om just grÀnssÀttningen i den fria leken och till vilken utstrÀckning barnen fÄr göra detta pÄ egen hand. Studien syftar ocksÄ pÄ att undersöka nÀr och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgÄngspunkt i studien har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Vem sÀtter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur nÀr och varför? Till vilken utstrÀckning fÄr barn fritt spelrum att sÀtta egna grÀnser i den fria leken? Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet som presenteras Àr indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt.

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jĂ€mförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvĂ€nt mig av den traditionella juridiska metoden och utgĂ„tt frĂ„n denrĂ€ttsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stĂ€mman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lĂ€mnas. I god tid ska bolaget pĂ„ sin hemsidainformera om aktieĂ€garnas rĂ€tt att fĂ„ Ă€rende behandlat av stĂ€mman och Kodenhar Ă€ven noterat ett ökat internationellt Ă€gande i svenskt nĂ€ringsliv och dĂ€rförska bolaget övervĂ€ga om stĂ€mman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstĂ€mma frĂ„n annan ort underlĂ€ttar för utlĂ€ndska Ă€gare.En av de stora nyheterna i Koden Ă€r att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslĂ„ arvode till revisorn. Bolagen ska Ă€ven haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssĂ€kra den finansiellarapporteringen, och ett ersĂ€ttningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersĂ€ttningar och andra anstĂ€llningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stĂ€rka Ă€garnas position Ă€r informationsgivning Kodens nyckelord. PĂ„bolagets hemsida ska en speciell plats skapas dĂ€r all information som krĂ€vsenligt Koden ska vara lĂ€tt tillgĂ€nglig.

Ett börsnoterat företag som inte förvÀntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnÄ tidigare förvÀntningar kan gÄ ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror pÄ. Studiens metod har en kvantitativ ansats dÀr en eventstudie anvÀnts för att kartlÀgga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och pÄverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression.

Bakgrund: Det primÀra syftet med ett kreditbetyg Àr att tillhandahÄlla information till kreditgivare och investerare angÄende ett företags ÄterbetalningsförmÄga. Kreditbetyget baseras bÄde pÄ publik och privat information och bör dÀrför vid publicering pÄverka priserna pÄ bÄde kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsÀttning att dessa Àr semieffektiva marknader.Syfte: Syftet Àr att studera hur aktiekurserna för samtliga företag pÄ Stockholmsbörsen, som erhÄller kreditbetyg frÄn S&P, pÄverkas vid en förÀndring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förÀndrat kreditbetyg. Vi har anvÀnt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en brÄkdel av dessa Àr signifikanta pÄ 10 % eller lÀgre. För att med sÀkerhet faststÀlla att ett förÀndrat kreditbetyg pÄverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning pÄ 1 % nivÄ önskats för en majoritet av testerna. SÄledes finner vi inte nÄgra starka bevis för att en förÀndring av kreditbetyg pÄverkar aktiekurser pÄ den svenska marknaden.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

För att vara konkurrenskraftig pÄ marknaden behöver företag hitta och anvÀnda möjliga resurser för förbÀttringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgÀngligt logistiksystem Àr transporter. Det Àr viktigt att ha fokus pÄ bÄde interna och externa transporter nÀr processer ska optimeras och via detta erhÄlla lÀgre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i mÄnga företag Àr transportkostnaden. Studien har utförts pÄ ett företag som Àr verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusomrÄde inom transporter, dÀr syftet Àr att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebÀr att det inte gÄr att utnyttja systematiska avvikelser pÄ marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare anvÀnder sig av för att generera överavkastning.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det gÄr att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en lÄg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer Àven att undersökas med utgÄngspunkt frÄn den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning.Genomförande: Teori inom omrÄdet har byggt upp en grundförstÄelse för problemet, empiri har sedan hÀmtats frÄn de olika företagen för att fÄ fram EV/EBITDA-multiplar till de ingÄende portföljerna i studien. Aktiekurser har Àven inhÀmtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jÀmförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen.Resultat: Av resultatet framkommer att det gÄr att utnyttja en investeringsstrategi dÀr investering görs i lÄga EV/EBITDA-multiplar.

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka vilka lösningsstrategier som elever i Är tvÄ anvÀnder sig av vid tiotalsövergÄngar i addition och subtraktion och hur effektiva dessa Àr. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever frÄn tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom subtraktion, av ökande svÄrighetsgrad. Av dessa 20 Àr tolv uppgifter berÀkningar över tiotalsgrÀnser.

Aktierelaterade ersÀttningar skall frÄn och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden gÄr ut pÄ att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat rÀkningen. För att vÀrdera incitamentsprogram baserade pÄ optioner skall vÀrderingsmodellen Black-Scholes anvÀndas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att pÄverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda pÄ om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstÀmmer med den historiska volatiliteten, nÀr de vÀrderar sina optionsprogram.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), pÄ grund av sin Älder och sprÄkbruk, framstÄ som förÄldrad i dagens informationssamhÀlle. PÄ grund hÀrav har vi studerat frÄgan samt utvalda avtalsrÀttsliga begrepp och upptÀckt att AvtL, p.g.a. sin allmÀnna reglering och den praxis som utbildats genom Ären, fortfarande fullt ut Àr relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vÄr uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik Àr ej sÄ omfattande att ny lagstiftning nödvÀndigtvis Àr enda sÀttet att reglera detta. Vi har framstÀllt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrÀttsliga regler för att omfatta Àven dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.