Sökresultat:
1212 Uppsatser om Stockholms stadsmuseum - Sida 14 av 81
Lagvärdar - ett spel för gallerierna? : En studie om senior- och ungdomslagens syn på lagvärdsarbetet
SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka hur berörda fotbollslag i senior- och ungdomsserierna har uppfattat lagvärdsarbetet, genom att problematisera och belysa behovet av lagvärdar och vilka effekter som lagen ser av detta arbete. De frågeställningar som vi använde var: Anser berörda lag att det finns ett fortsatt behov av lagvärdar och hur uppfattar lagen själv idén med lagvärdar? Uppnår lagvärdarna sitt syfte, utifrån Stockholms Fotbollförbunds riktlinjer? Är lagvärdsutbildningen tillräcklig, sett utifrån dagens utformning? Har säkerheten runt matcherna förbättrats, i och med införandet av lagvärdar?MetodVi har gjort en totalundersökning omfattande samtliga lag som spelar i Stockholms Fotbollförbunds seriesystem och omfattas av kravet på lagvärd. Datainsamling har skett i form av enkät, utformad i samråd med Stockholms Fotbollförbund.ResultatMajoriteten av de responderande lagen anser att ett fortsatt behov av lagvärd finns. På frågan om lagvärdarna uppfyller sitt syfte, skiftade svaren.
Ekologiska fotavtryck för koldioxidutsläpp för Stockholms län, Norrbottens län och Stockholms läns landsting : En kritisk metodgranskning baserad på kvantitativa data
Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.
Arbetstidsavtalet/Polis 2008 : Ligger det någon sanning bakom myterna?
Syftet med denna rapport är att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hänsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur väl myterna kring arbetspassetslängd samt dygnsvilan stämmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete är föratt arbetstidsavtalet fick sådan uppmärksamhet då det slöts och det florerade mycketfrågetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser från fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom Västerbottens län ger direktiv till poliserna att deej får lägga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms län har ett undantag från avtaletvilket innebär att de kan få arbeta tio timmars pass vid större händelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms län harett undantag som tillåter att de en gång per schemaperiod får understiga dygnsvilan på elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebärdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hänsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..
Hot mot poliser : Granskning av åtgärder inom polismyndigheten i Stockholms län
Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.
Slakthusområdet omvandling av ett industriområde
Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.
Riskbilden i Stockholms län: Avseende farliga ämnen samt bedömning av räddningstjänstens insatsförmåga
Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser.
Efter Bosölägret - till Allsvenskan eller Korpen? : En kvantitativ uppföljning av Stockholmsfotbollens största talanger födda 1983-1989
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.
Nödbostäder på Kungsholmen
Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare.Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år.Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv.Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa.
Bondens återkomst : En multifallstudie om förutsättningarna för tillväxt på marknaden för livsmedelsförädlande företag i Stockholms län
Den svenska regeringen satsar på småföretagande på landsbygden som omfattar bland annat gårdsbutiker och livsmedelsförädlande företag. Uppsatsen studerar denna bransch i Stockholms län och för att hitta de underliggande faktorerna till framgång används en kvalitativ studie. En serie intervjuer med Herrvik, Järna Mejeri, Nilssons Köttaffär och Saltå Kvarn bygger upp det empiriska innehållet och från dessa intervjuer studeras vilka strategival som gjorts inom respektive fokusområde. Med hjälp av produktklassificeringarna bekvämlighetsprodukter, preferensprodukter, shoppingprodukter och specialitetsprodukter dras slutsatser om företagens förmåga att hålla sig till sin målklassficering.Analysen visar att Saltå Kvarn, det företag som har vuxit sig störst, hör till klassificeringen preferensprodukter och har i princip optimal strategi över alla fokusområden. Enda avvikelsen är i marknadsföring.
KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling
Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.
Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL
I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ?så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts?. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.
Att ha eller inte ha nolltaxa : En fallstudie om nolltaxans fördelar och nackdelar för barn och ungdomars idrottsverksamhet i Stockholms stad
Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.
?Ett Tjänsteföretags Arbete med Kundrelationer och Varumärke i Teori och Praktik : En Studie om Taxi Stockholm
Syftet med studien är att ta reda på vilka relationsskapande och byggande åtgärder som vidtas för att förstärka ett tjänsteföretags varumärke. Vi vill även jämföra Taxi Stockholms varumärkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kärnvärden har erhållit en plats i deras mentala karta..
Vem tränar fotbollsmålvakterna i Stockholm? : En nulägesanalys av målvaktsträningen inom Stockholmsfotbollen
SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande - Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?
Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och
utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens
framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades
stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och
dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera
stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms
tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka
trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar:
- Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade-
respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar?
- Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst
sätt att resa?
Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till
trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby,
Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.