Sökresultat:
3642 Uppsatser om Stockholms läns kommuner - Sida 7 av 243
LÀrplatta i förskolan? : Politiker och pedagogers vÀrderingar av ett nytt pedagogiskt verktyg.
Arbetet behandlar lÀrplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med sÄvÀl politiker och pedagoger i nÄgra kommuner om varför eller varför inte lÀrplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lÀrplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg Àr outforskat; dÀrför vÀljer vissa kommuner att avvakta med att införa lÀrplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet Àr att förstÄ de olika stÀllningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..
Barn av sin tid? : En textanalytisk fallstudie av Stockholms och Berlins kulturpolitik
I den aktuella diskussionen om kultur som tillvÀxtfaktor och Stockholms stads arbete med att bli en internationellt framstÄende kulturstad har Berlin upprepade gÄnger anvÀnts som ett framgÄngsrikt exempel. DÀrför Àr det intressant att undersöka och jÀmföra hur de tvÄ stÀdernas kulturpolitik har sett ut under de senaste decennierna. Vilka idéer Àr det som har varit tongivande inom kulturpolitiken och pÄ vilket sÀtt har dessa pÄverkat hur kulturpolitiken i respektive stad ser ut som den gör idag?.
Kommuners möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött : en intervju av kommuner samt litteraturstudie i Àmnet
Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för
kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn
Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett
bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat
kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig
av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött.
Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor,
fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat
mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig
upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav
som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv
för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid
svinuppfödning.
Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid
offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan.
De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och
jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska
köttets konkurrensförmÄga..
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner
Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen
?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska
aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess
etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever
vid inf?randet.
Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som
avser id?modellen.
Studie av strandskyddsdispenser i GÀvleborgs lÀn : JÀmförelse mellan lÀnets kommuner
En studie av hur GÀvleborgs lÀns kommuner tillÀmpar strandskyddsbestÀmmelserna vid dispensbeslut. Studien bestÄr av frÄgeenkÀter, intervjuer samt en genomgÄng av dispensbeslut i tre utvalda lÀn mellan 2002-2006. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader i sÄvÀl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..
IVIK elevers skolintroduktion : Studie-och yrkesvÀgledares roll i skolintroduktionen för nyanlÀnda invandrarungdomar i gymnasieÄldern.
Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvÀgledarens roll i skolintroduktionen för nyanlÀnda invandrarungdomar i gymnasieÄldern. Studie- och yrkesvÀgledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms lÀn. UtifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt vill vi undersöka studie- och yrkesvÀledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvÀgledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begrÀnsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom Àven hur de yttre och inre ramar pÄverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.
Varför bidrag till idrottsföreningar? - en komparativ fallstudie av bidragspolicyn i tre kommuner
Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhÄller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförvÀntningar som de kommunala bidragen vÀntas generera för samhÀllet, genomatt sÀtta fokusen pÄ den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn pÄ föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrÄn en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har Àven tre innebandyföreningars syn pÄ sinroll undersökts..
Resultatenheter i kommuner : KartlÀggning och förklaring av anvÀndandet av resultatenheter i kommuner
Under de senaste Ärtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som anvÀnds inom den privata sektorn, förÀndringen kallas New Public Management (NPM). NPM bestÄr av en samling idéer som Àr lÄnade frÄn nÀringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner Àr resultatenheter, trots att anvÀndandet av resultatenheter i kommuner Àr relativt vanligt samt att det har anvÀnts i Ärtionden sÄ finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. UtifrÄn att privata och offentliga organisationer skiljer sig Ät i sin karaktÀr sÄ Àr syftet att beskriva och kartlÀgga hur kommuner anvÀnder sig av resultatenheter samt förklara varför anvÀndandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som Àr kopplade till omrÄdet. I den teoretiska referensramen presenteras Àven tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader pÄ offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.
Likheter och skillnader i kommuners verksamhetsstyrning : en jÀmförande fallstudie mellan tre kommuner
Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Ăr sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.
Krympande kommuner - En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner
Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i
landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet
med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de
krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt
att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden.
För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma,
befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en
befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda
befolkningsutvecklingen.
En guide till en guide : en förstudie till lanseringen av en barnvagnsguide i Stockholms city
Syftet med denna uppsats Àr att göra en förstudie av marknaden inför en eventuell lansering av en guide för förÀldrar med barnvagn i Stockholms innerstad. VÄr uppdragsgivare, Prampushers, Àr ett Hongkongbaserat företag som vill fÄ en indikation pÄ huruvida Stockholm utgör en framtida marknad. Till vÄr hjÀlp har vi bland annat gjort en marknadsundersökning dÀr vi har intervjuat förÀldrar med smÄbarn för att fÄ en bÀttre insikt inför lanseringen. UtifrÄn denna i kombination med identifiering av konkurrenter samt undersökning av marknadens storlek har vi bland annat presenterat ett förslag till marknadsplan för guiden..
Politikers och tjÀnstemÀns uppfattningarom policyn Tobaksfri arbetstid
Tobaksrökning Àr ett allvarligt hot mot en god folkhÀlsa i det vÀsterlÀndska samhÀllet. GÀllande tobakssnusning Àr forskningen dock inte enig. VÀrldshÀlsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnÄ tobaksrökfrihet bland deras anstÀllda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjÀnstemÀn i tre kommuner i VÀstmanlands lÀn som har pÄbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.
Ekonomistyrning i Sigtuna Kommun : FörbÀttringsförslag pÄ gymnasieverksamheten
Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.
Kommunal IT-samverkan : En studie av tvÄ kommunkluster
De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.