Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..

Jag Àr född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skÀrgÄrd. Jag har alltid vistats mycket i skÀrgÄrden bÄde kring platsen dÀr jag vÀxte upp men Àven runtom i hela skÀrgÄrden dÄ jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skÀrgÄrd Àr dÀr mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgÄr ifrÄn mig sjÀlv och platsen dÀr jag kommer ifrÄn och som har format mig.Stockholms skÀrgÄrd har dessutom förutom ett fantastiskt och i mÄnga fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mÀngd historia och nÀrheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Syftet med studien Àr att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Intentionen med dessa Àr att studera stÀdernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet frÀmst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien kommer dels frÄn ett normativt och dels frÄn ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

I början pÄ 1990-talet vÀxte det fram nya synsÀtt pÄ hur sjukvÄrden och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sÀnka kostnader och uppnÄ effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms LÀns Landsting dÀr det viktigaste inslaget var att skilja pÄ bestÀllare och utförare. BestÀllarnas uppgift Àr att formulera mÄlen för verksamheten och utförarnas Àr att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mÄl och för att detta ska fungera behövs en effektiv bestÀllarstyrning. En förutsÀttning för detta Àr att de aktörer som Àr inblandade uppfattar styrningen som legitim, dÄ arbetar utförarna i enlighet med de mÄl som bestÀllaren satt upp. Styrningen som bedrivs Àr avtalsstyrning dÀr avtal skrivs mellan de bÄdaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Scanias busschassimontering i So?derta?lje har en vision att kraftigt o?ka kapaciteten pa? produktionslinan fra?n dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. Fo?r att möjliggöra kapacitetso?kningen beho?ver takttiden pa? produktionslinan reduceras avseva?rt. Ma?let med examensarbetet var att utveckla ett koncept fo?r det nya kapacitetsma?let med syfte att ge fo?rslag pa? en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel pÄ uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet pÄ Ulriksdals slott och Svenska TÀndsticksbolaget AB. Jackson var Àven en aktiv föreningsmÀnniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhÀllet liksom för bibehÄllandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nÀra samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar Ären 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstÀder och uppdrag samt ocksÄ för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehÄller Àven en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad pÄ intervju med snickarmÀstare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson pÄ 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mÀstare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestÄende insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Svenska BostÀder har planerat att bygga nya studentbostÀder vid omrÄdet Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa mÄste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov pÄ 55 kWh per Är och uppvÀrmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlÀgga studenters behov genomfördes en enkÀtstudie för att identifiera fokusomrÄden som med eventuella ÄtgÀrder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien pÄ varmvattenanvÀndning. DÀr valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta ÄtgÀrder sÄsom timer, och tvÀttstÀll.

Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.