Syftet med denna c-uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggare i Stockholm praktiskt tillÀmpar bistÄndslagarna i handlÀggningen gÀllande personer med psykiska funktionshinder. Studien Àr genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i Ätta av Stockholms nordvÀstkommuner med hjÀlp av en mixad design som bestÄr av en enkÀt med uppföljande frÄgor. FrÄgestÀllningarna Àr: -Vilken lagstiftning tillÀmpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvÀstkommuner nÀr insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handlÀggarna valet av lagstiftning dÄ de beslutar om bistÄnd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handlÀggningen genomförs, hur nordvÀstkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekrÀftar mycket av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Denna c-uppsats visar att LSS anvÀnds i mycket mindre utstrÀckning Àn SoL för personer med psykiska funktionshinder.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Bakgrund:Det har förts mÄnga diskussioner i media kring existensen av en prisbubbla pÄ Stockholms bostadsmarknad. Priserna har stigit kraftigt i Stockholm de senaste Ären och mÄnga spekulerar i vad som kommer att ske hÀrnÀst; kommer priserna att stiga ytterligare, stagnera eller falla? Stor uppmÀrksamhet riktas mot köparna, dÄ vissa forskare menar att köparnas förvÀntningar pÄ framtida prisutveckling kan indikera pÄ en prisbubbla.Metod: Intervjustudie dÀr köpare av bostadsrÀtter har tillfrÄgats angÄende sina förvÀntningar inför köpet samt undersökning av teori för att kunna definiera huruvida en prisbubbla existerar pÄ marknaden.AvgrÀnsning: Rapporten har avgrÀnsats till att koncentrera sig pÄ bostadsrÀtter i Stockholms innerstad. I gjorda intervjuer ligger fokusering pÄ yngre köpare i Äldern 20-30 Är.Resultat och slutsats: Man kan se en dramatisk prishöjning pÄ Stockholms bostadsmarknad de senaste Ären, men inga tydliga faktorer som indikerar pÄ ett kommande dramatiskt prisfall. Resultatet av studien visar att rÄdande förvÀntningar inte nödvÀndigtvis Àr orealistiska och att man Àr medveten om vilket pris det Àr man betalar samt om de framtida boendekostnaderna.

Detta Àr en undersökning som Àr gjord för att jÀmföra prissÀttningen av fastigheter som Àr till salu i Sverige och Spanien. För att avgrÀnsa oss har vi valt att jÀmföra Stockholms innerstads prissÀttning med prissÀttningen i Palma pÄ Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fÄtt hÄrd kritik under den senaste tiden i media. PÄ grund av denna kritik sÄ har mÄnga mÀklare, speciellt i Stockholms innerstad, gÄtt ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersÀttningsnamn pÄ lockpriser.

Stockholms lÀgenhetsmarknad lider av en rad problem som bottnar i att hyressÀttningen Àr reglerad. Ett införande av marknadshyra antas dÀrför pÄ sikt rÄda bot pÄ mÄnga av de problem som existerar pÄ Stockholms lÀgenhetsmarknad. Hur skulle dÄ boendekostnaden pÄverkas om marknadshyra införs? Denna frÄga Àr naturligtvis intressant att försöka besvara för sÄvÀl boende som investerare och förvaltare pÄ lÀgenhetsmarknaden. Syftet med föreliggande uppsats Àr att besvara denna frÄga genom att konstruera en modell för berÀkning av boendekostnad pÄ Stockholms bostadsmarknad dÄ effekterna av marknadshyra antas ha nÄtt sitt jÀmviktslÀge.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

I planeringen av dagens samhÀlle har det i stor utstrÀckning börjat uppmÀrksammas hur ett omrÄde ska kunna uppnÄ en individuell identitet som skiljer den frÄn andra platser. För att ta reda pÄ varför detta Àr viktigt, om det ens Àr det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan mÄnga exempel pÄ exploatering och förtÀtning med koppling till identitet studeras. MÄnga av dem Àr lokaliserade i gamla industriomrÄden och ett sÄdant aktuellt exempel Àr industriomrÄdet Lövholmen frÄn 1800-talet. Lövholmen Àr belÀget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstÄtt mÄnga frÄgor kring hur identiteten och karaktÀren ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytÀnkande och nischat koncept. Det Àr uttalat frÄn fastighetsÀgaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgÀstmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsÀgare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgÄende litteraturstudie inom Àmnet och frÄn tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat hÀrledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta vÀljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, dÄ det i storstÀder finns mÄnga köpcentrum för kunden att vÀlja bland.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan pÄverkade livet i NedertorneÄ-Haparanda församling socialt samt religiöst och i sÄ fall hur eventuella förÀndringar yttrade sig nÀr de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan pÄ Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter grÀnsdragningen kvar pÄ ryskt omrÄde. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat pÄ hur undervisning, fattigvÄrd samt sjukvÄrd fungerade utan kyrka och prÀsterskap. Hur förrÀttningar och gudstjÀnster fungerade i en sÄdan komplex situation Àr ytterligare faktorer jag studerat nÀrmare.För att ta reda pÄ hur det förhöll sig med detta under den hÀr tidsperioden har jag Àgnat mig Ät litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktÀr. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhÀllsutveckling, samt allmÀn global och lokal historia.UtifrÄn det samlade materialet har jag kommit fram till att livet pÄverkades ur flera aspekter för invÄnarna i NedertorneÄ-Haparanda församling nÀr de förlorade sockenkyrkan 1809.

Detta projekt görs pÄ uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mÄl att fram till Är 2020 reducera sitt beroende av elnÀtet med 50 procent. Ett led i denna utveckling Àr den solcellsanlÀggning som sedan juni 2013 Àr i bruk pÄ taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra tvÄ nya anlÀggningar i Stockholm och KapellskÀr.Rapportens syfte Àr att rekommendera möjliga placeringar av de nya anlÀggningarna samt att utvÀrdera den befintliga anlÀggningen pÄ Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning pÄ solcellsmoduler och vilken pÄverkan nedsmutsning har pÄ solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrÄlning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar pÄ effektleverans.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.