Inledning: HÀlsa Àr ett Àmne som engagerar, inte bara oss utan Àven vÄr omgivning. En mÀnniska kommer att arbeta ungefÀr hÀlften av alla Är hon lever, om hon inte drabbas av nÄgot oförutsett. Det Àr alltsÄ en stor del av vÄr tid som vi kommer att spendera pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hÀlsa. Vi har fÄtt i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mÀtbara mÄl för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: VÄrt syfte Àr att ge förslag pÄ mÀtbara hÀlsomÄl för Stockholms stad.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för vÀrldsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och fÄ alla parter att dra Ät samma hÄll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm Àr dÄ undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mÄl att utöka antalet gÀstnÀtter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien Àr att Stockholm Visitors Board delvis inte nÄtt ut till alla hotell vilket kan bero pÄ bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

Genomförandet av en sÄrbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att pÄ effektivaste sÀtt förebygga och ÄtgÀrda eventuella brister i systemet. Ett sÀtt att identifiera de svaga delarna Àr att simulera olika scenarier genom att anvÀnda en matematisk modell. I den hÀr studien byggs en matematisk modell upp med hjÀlp av optimeringslÀra, en gren inom matematiken som anvÀnds för att hitta ett optimalt vÀrde till en funktion under vissa begrÀnsande villkor. OptimeringslÀra lÀmpar sig vÀl for att studera flöden, sÄ som till exempel Stockholms kollektivtrafik.Stockholms kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenÀrer som sÄ snabbt som möjligt vill ta sig frÄn en punkt till en annan under begrÀnsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms kollektivtrafik förenklas till ett system bestÄende av 34 noder, sammanlÀnkade genom SL:s spÄrtrafik Och stombusslinjer.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krÀvs för att en sÄdan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frÄgorna Àr grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020..

I den aktuella diskussionen om kultur som tillvÀxtfaktor och Stockholms stads arbete med att bli en internationellt framstÄende kulturstad har Berlin upprepade gÄnger anvÀnts som ett framgÄngsrikt exempel. DÀrför Àr det intressant att undersöka och jÀmföra hur de tvÄ stÀdernas kulturpolitik har sett ut under de senaste decennierna. Vilka idéer Àr det som har varit tongivande inom kulturpolitiken och pÄ vilket sÀtt har dessa pÄverkat hur kulturpolitiken i respektive stad ser ut som den gör idag?.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, JÀrfÀlla och Solna) i Stockholms lÀn under Ären 2009-2011. MÄlet med undersökningen har varit att jÀmföra kommunernas inköp och att utifrÄn resultaten stÀlla frÄgan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstÄs i kommunerna. Undersökningen har ocksÄ stÀllt frÄgor om hur denna praktik ser ut i jÀmförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstÄs. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den anvÀnts i Stockholms kommuner ges ocksÄ i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk frÄn dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehÄller allt frÄn textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehÄller ?mÀnsklig aktivitet?.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en förstudie av marknaden inför en eventuell lansering av en guide för förÀldrar med barnvagn i Stockholms innerstad. VÄr uppdragsgivare, Prampushers, Àr ett Hongkongbaserat företag som vill fÄ en indikation pÄ huruvida Stockholm utgör en framtida marknad. Till vÄr hjÀlp har vi bland annat gjort en marknadsundersökning dÀr vi har intervjuat förÀldrar med smÄbarn för att fÄ en bÀttre insikt inför lanseringen. UtifrÄn denna i kombination med identifiering av konkurrenter samt undersökning av marknadens storlek har vi bland annat presenterat ett förslag till marknadsplan för guiden..

Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade frÀmst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien Àr att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillÀmpade i sin musikundervisning i barngrupper pÄ SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrÄn ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utstrÀckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad Àr effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet Àr att sÄ inte Àr fallet. En ökning av det diskonterade vÀrdet av föreningens kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero pÄ budgetrestriktioner, sÀrskilt som ineffektiviteten Àr större pÄ marknaden för smÄ bostÀder dÀr förstagÄngsköpare kan tÀnkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser pÄ marknaden.

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.

Denna uppsats avser att jÀmföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skÀrgÄrd och de grekiska Kykladerna. Syftet Àr att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus pÄ transport, Àr för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas pÄ idén om att Stockholms skÀrgÄrd inte lyckats utvecklats till en lika sjÀlvklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i Àmnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal ?elitintervjuer?.

Bostadsmarknaden i Stockholms lÀn har varit föremÄl för diskussion lÀnge. Den frÀmsta anledningen Àr den stora uppgÄng i fastighetspriser som skett under de senaste 15 Ären. Huruvida denna uppgÄng Àr förankrad i fundamentala faktorer lÄter vi vara osagt dÄ denna uppsats inte syftar till att utreda en eventuell fastighetsbubbla, utan vilka faktorer som har och har haft en direkt pÄverkan pÄ fastighetspriserna under perioden för smÄhus. Finns det nÄgot mönster att avlÀsa? LÀmpar sig vissa kommuner bÀttre vid köp av ett permanent smÄhus Àn andra? Denna uppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ smÄhuspriserna i Stockholms lÀn.SyfteGenom en korrekt tillÀmpning av pristeorin bör köparen kunna optimera sin fastighetsinvestering gÀllande smÄhus i lÀnet.

Bakgrund: Den intensivvÄrdskrÀvande patienten Àr mÄnga gÄnger i behov av transport utanför intensivvÄrdsavdelningen för diagnostiserande undersökning eller behandling. Transporten Àr riskfylld dÄ patienten krÀver komplicerad utrustning och avancerad medicinsk behandling. Studier visar att patientsÀkerheten ökar om policydokument anvÀnds vid transportprocessen.Syfte: Studiens syfte var att kartlÀgga antalet policydokument som reglerar intrahospital transport i Stockholms lÀn och jÀmföra dem med en guideline.Metod: Urvalet bestod av policydokument frÄn 11 intensivvÄrdsavdelningar i Stockholms lÀn. Metoden utgjordes av deskriptiv dokumentinnehÄllsanalys.Resultat: Sex av elva intensivvÄrdsavdelningar i Stockholms lÀn hade policydokument som reglerar intrahospital transport. Policydokumenten hade fem gemensamma huvudÀmnen: Riskbedömning, bemanning, förberedelse, övervakning och utrustning vilka överensstÀmde med dem i guidelinen.