SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Culture Management Cultural management administration producent KKE management.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att kartlÀgga den sjÀlvrapporterade fysiska aktivitetsnivÄn och föreskrifter av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvÄrdspersonalen pÄ vÄrdcentraler/ huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun.? Vilken erfarenhet har personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun frÄn eget utövande av fysisk aktivitet?? I vilken utstrÀckning förskrivs FaR av personalen pÄ vÄrdcentraler/huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun?? Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter frÄn eget utövande av fysisk aktivitet och benÀgenheten till föreskrift av FaR?Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som delades ut till 29 olika vÄrdcentraler och huslÀkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkÀter delades ut personligen. 84 enkÀter skickades med post till 13 olika vÄrdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkÀter ut. Data bearbetades frÄn sammanlagt 94 enkÀter varav 56 hÀmtades och 38 returnerades.

2011 kom en ny lÀroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare lÀroplanen Lpo 94. Den nya lÀroplanen innehÄller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad frÄn Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett nÄgon förÀndring i lÀrarnas sÀtt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11.Syfte: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa tÀnker och arbetar kring simundervisningen inom Ärskurs 6-9 i nÄgra skolor inom Stockholms lÀn. För att utreda detta har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar;- Har lÀrarnas sÀtt att arbeta med simundervisningen förÀndrats sedan införandet av Lgr 11?- Hur ser lÀrarnas "simdidaktiska" övervÀganden ut?- KÀnner lÀrarna sig kompetenta att undervisa i simning?Metod: För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa i olika geografiska omrÄden inom Stockholms lÀn.Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lÀrarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn befintlig officiell kriminalstatistik, sjÀlvdeklarationsundersökningen i Ärskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhÄllanden och BrÄ:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jÀmföra ungdomsvÄldets utveckling i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008 och sedan jÀmföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data Àmnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrÄn tidigare forskning i Àmnet, sambandet mellan alkohol och vÄld och urbaniseringens inverkan pÄ, och samband med vÄldsbrott.De frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara Àr följande:- Hur har ungdomsvÄldet utvecklats i Stockholms, VÀstra Götalands och SkÄne lÀn mellan Ären 1995 och 2008?- Hur ser denna utveckling ut i förhÄllande till statistiken gÀllande Sveriges riksnivÄ under samma period?- Vilka skillnader eller likheter gÄr att finna dels mellan de tre lÀnen och dels mellan lÀnen och hela Sverige under nÀmnda period?Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte pÄ nÄgon ökning av antal vÄldsbrott som begÄs av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för vÄld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gÀller för samtliga lÀn och Àven för hela Sverige.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska sprÄk vid Stockholms universitet. Mitt syfte Àr att fÄ en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, anvÀndarvÀnlighet och produktion. Min utgÄngspunkt Àr institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag faststÀller strukturen genom att kartlÀgga lÀnkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens anvÀndarvÀnlighet, och genom att intervjua personal fÄngar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehÄller ett stort antal sidor och lÀnkar, samt saknar en genomtÀnkt struktur och bra navigeringshjÀlpmedel vilket gör den svÄrnavigerad. Produktionen av webbplatsen Àr ett resultat av nÄgra av personalens arbete, som Àr en automatisk förlÀngning av deras ordinarie arbetsuppgifter.