UtgÄngspunkten för vÄrt examensarbete var att titta nÀrmare pÄ elevers skrivutveckling. Syftet med undersökningen var att se om det genom meningsfulla skrivövningar gÄr att uppnÄ skrivglÀdje och skrivutveckling. Undersökningnen har bedrivits vid tvÄ skolor och baseras pÄ en klass vid varje skola. Eleverna som medverkat i undersökningen har befunnit sig i skolÄr 4-5 i PiteÄ kommun. Resultatet har baserats pÄ elevernas skrivuppgifter, observationer av eleverna och intervjuer med lÀrare.

Matematiken bestÄr av flera abstrakta begrepp, men frÄgan Àr hur lÀraren ska arbeta för att eleven ska nÄ vÀgen till det abstrakta med förstÄelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förstÄelse för siffran Àr inte för alla elever sjÀlvklart. LÀrarens roll blir dÀrför viktig och vÄr studie grundar sig i lÀrarens arbetssÀtt i undervisningen.VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med bron, frÄn ett okÀnt begrepp till att eleven har fÄtt en förstÄelse för begreppet. Vi vill Àven ta reda pÄ hur lÀrarna vÀljer att motivera sina val av arbetssÀtt som anvÀnds för att bygga bron.Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisar i Ärskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssÀtt för att skapa en miljö som ger förutsÀttningar för samtliga elever att nÄ en förstÄelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgÄende i undersökningen var att varje nytt omrÄde i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och anvÀnde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö dÀr barnen fick möjligheter att anvÀnda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spÀnnande.

Laborationer utgör ett centralt innehÄll inom den svenska biologiundervisningen. Elever mÄste lÀra sig arbeta laborativt för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svÄrt att som lÀrare förmedla dessa pÄ ett meningsfullt sÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur biologilÀrare tÀnker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det Àr ett brett arbetsomrÄde och mÄlen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Det har forskats mycket runt barns olika sÀtt att lÀra och hur de blir pÄverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjÀlpa till att göra inlÀrningen intressant. I forskningen har det ocksÄ kommit fram vikten av att undervisningsmiljön Àr stimulerande för att stödja en god sprÄkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar mÄnga olika möjligheter till aktiviteter, men skall Àven vara medveten om att lÀs- och skrivutvecklingen Àr viktigast. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers lÀs- och skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka pedagogers sÀtt att ta vara pÄ och utveckla barns nyfikenhet och lust att lÀra och Àven hur pedagoger ser pÄ barns egna sÀtt att lÀra.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Detta examensarbete ingÄr i programmet Civilingenjör och LÀrare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet Àr ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrÄn kursen KTEX4N dÀr kursplanen Àr godkÀnd och uppfyller kraven frÄn bÄde civilingenjörsexamen och gymnasielÀrarexamen. I kursen som Àr pÄ 20 poÀng (30 hp) ingÄr 10 poÀng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebÀr att minst halva arbetet mÄste genomföras pÄ plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets Àmne ligger inom Àmnet energi och miljö och dÀrför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

Laborationer utgör ett centralt innehÄll inom den svenska biologiundervisningen. Elever mÄste lÀra sig arbeta laborativt för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svÄrt att som lÀrare förmedla dessa pÄ ett meningsfullt sÀtt. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur biologilÀrare tÀnker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det Àr ett brett arbetsomrÄde och mÄlen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka om olika lÀrandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tÀnkande) pÄverkar och stimulerar olika förmÄgor vid olika matematiktillfÀllen. Vi vill Àven se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmÄgorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmÄgorna sjÀlva. Detta ÄskÄdliggör vi genom observationer och intervjuer pÄ olika förskolor/skolor. Vi har gjort Ätta observationer pÄ fyra förskolor/skolor, tvÄ pÄ varje förskola/skola och Ätta intervjuer, tvÄ med respektive pedagog pÄ respektive förskola/skola.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.