Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ och anvÀnder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lÀrare som undervisar i Ärskurs 1-3. Observationer har ocksÄ gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de anvÀnds av lÀrare och elever.Analys av intervjuerna visar att lÀrarna i första hand nÀmner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som Àr vanligt förekommande enligt bÄde intervjuer och observationer Àr vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). LÀrare berÀttar att det laborativa materialet anvÀnds i sÄ gott som alla omrÄden i matematik.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

The purpose of this study is to find out teachers view on manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content and to highlight knowledge and experiences within the range of using manipulatives to concretize. By answering the questions below different approaches a teacher may have towards the manipulatives and how that may impact on student?s learning will also be discussed in comparison to mainly traditional and socially constructive theories of learning.What is the teachers view on manipulatives as a way to concretize?What purpose do they have when using manipulatives?According to the teachers, what does it mean to concretize a certain mathematical content?According to the teachers, what connection is there between manipulatives and concretizing?Through interviews and observations conclusions can be made that the teachers are in general positive towards using manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content although the definition of what a manipulative is differ somewhat between the teachers. The teachers working with manipulatives do it in a well thought out fashion but more research is needed to furthermore define the purpose of using manipulatives. Few countries spend so much time concretizing and working with manipulatives as Sweden do, but still Sweden score below the OECD-average on the mathematical PISA-tests.

Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnÀra för mina elever bidrog till att jag, nÀr jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssÀtt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn elevers olika individuella förutsÀttningar, göra lektionerna vardagsnÀra, meningsfulla, varierande och Àven gÀrna lustfyllda. Forskningen visar Àven pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt vikten av att kommunicera sÄ att eleverna förstÄr bÄde vad de förvÀntas lÀra och vad de kan utveckla.Detta examensarbete Àr skrivet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestÄende av sÄvÀl observationer, intervjuer, samtal och enkÀter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssÀtt gynnar alla elever, inte minst de svaga dÄ det ger mÄnga möjligheter till att lÄta eleverna uppleva och upptÀcka. LÀrarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehÄllet. De menar ocksÄ att ett laborativt arbetssÀtt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgÄ frÄn de enskilda elevernas individuella behov..

Utvecklingsarbetet undersöker vad elever har för instÀllning till fysik och om det Àr nÄgon skillnad pÄ pojkars och flickors instÀllning till Àmnet samt om instÀllningen pÄverkas av ett laborativt arbetssÀtt. Elever i Ärskurs Ätta arbetade laborativt i Àmnet fysik. Genom enkÀtsvar i början och slutet av arbetsomrÄdet dokumenterade vi elevernas instÀllning. Resultatet visar att eleverna har en dÄlig instÀllning till fysik och att flickornas instÀllning Àr sÀmre Àn pojkarnas. InstÀllningen har inte i nÄgon större grad pÄverkats av utvecklingsarbetet..

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall vilka laborativa material som anvÀnds i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergÄng. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förstÄelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda pÄ detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade pÄ att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest anvÀnda laborativa materialet hos de intervjuade lÀrarna var pengar.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssÀtt i matematiken som metod. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta olika lÀrare ingÄr. Den teoretiska delen behandlar tvÄ omrÄden. Dessa omrÄden Àr Àmnet matematik och vad ett laborativt arbetssÀtt Àr utifrÄn litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen kan se ut.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.