Sök:

Sökresultat:

11802 Uppsatser om Stimulerande miljö och laborativt material - Sida 27 av 787

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

SprÄkutvecklande Àmnesundervisning

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur tvÄ yrkesverksamma lÀrare i No arbetar för att gynna sprÄkutvecklingen i Àmnesundervisningen för elever som har svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilka sÀtt kan lÀrarna ta hÀnsyn till andrasprÄkselever i sin planering av Àmnesundervisning? ? PÄ vilka sÀtt kan lÀrarna stötta eleverna i deras sprÄkutveckling? Vi har anvÀnt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade tvÄ lÀrare som arbetar pÄ tvÄ skolor i ett mÄngkulturellt omrÄde i en större stad i södra Sverige. En av lÀrarna Àr behörig NO-lÀrare, den andra behöriga SO-lÀraren. VÄr undersökning visar att de bÄde lÀrarna anser att man bör satsa pÄ sprÄket vÀldigt mycket.

Projektarbete i skolan ? ett elevaktivt sÀtt att lÀra

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio elever pÄ en gymnasieskola om deras syn pÄ arbetssÀttet som man anvÀnder dÀr, nÀmligen projektbaserat och Àmnesintegrerat. Teorin Àr att arbetssÀttet Àr elevaktivt och verklighetsnÀra. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det pÄ det sÀttet. Mina forskningsfrÄgor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta Àmnesintegrerat i projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande? Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssÀtt.

Hur och med vad leker flickor och pojkar i förskolan? En komparativ kvalitativ studie om barns lek och deras val av material i Sverige och i Bosnien-Hercegovina.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn pÄ tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder anvÀnder sig av och hur de anvÀnder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de tvÄ förskolorna och pÄgick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgÄngspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppvÀxt och förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del Äterspeglar rÄdande könsrollsmönster i bÄda lÀnderna genom att flickor intar en mer omhÀndertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svÄrt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer dÀr pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

LÀs-och skrivsvÄrigheter i Sydafrika

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Riktlinjer för kommunikation mellan anvecklare pÄ ett IT-baserat forum för anvecklare.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Motivationsfaktorer i den moderna organisationen: den tillfÀlliga projektgruppens arbetssituation ur ett projektledarperspektiv

För att bli framgÄngsrik idag mÄste en organisation kunna ta tillvara pÄ och förÀndra sig utifrÄn de förutsÀttningar som omvÀrlden erbjuder. Genom att organisera sin verksamhet i projekt skapar organisationer bra förutsÀttningar för detta. I dagens moderna multiprojektorganisationer Àr det mÄnga organisationsmedlemmar som bollar med flera projekt samtidigt. Att byta ut alla etablerade rutiner mot stÀndigt ökade krav kan i lÀngden vara ganska slitsamt. En stimulerande och motiverande arbetsmiljö kan dÄ bidra till att minska de pÄfrestningar som lÀtt uppstÄr i en multiprojektorganisation.

Nya material - Nya möjligheter : En applikation av ett cellulosabaserat material

I takt med att vi förbrukar samhÀllets resurser sÄ ökar intresset för att ersÀtta oljebaserade material med likvÀrdiga baserade pÄ cellulosa. Det forskas mycket kring nya cellulosabaserade material och dess egenskaper, och det presenteras Àven nya material som Àr mer eller mindre fÀrdiga för produktion. Vid en produkts utveckling och framstÀllning finns det ett stort antal olika material tillhands att vÀlja ibland. De traditionella och etablerade materialen Àr vÀl undersökta och deras egen skaper Àr vÀlkÀnda och vÀl dokumenterade, men sÄ Àr inte alltid fallet med nya material som kommer fram frÄn forskningen. En uppfattning Àr att det kan vara svÄrt att fÄ ett material att gÄ frÄn att vara ett intressant, nytt material till att det faktiskt hittar sin vÀg in till en produktion eller till att ingÄ i en produkt.Syftet med arbetet Àr att det ska vara till hjÀlp för de personer som Àr involverade i ett materials framtagande i förstÄelsen av om vad intressenter efterfrÄgar frÄn ett nytt material.

Dialog för trygg naturmiljö vid förskolan

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som frÀmjar fri Àventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade sÄ att risker för olycksfall begrÀnsas. MÄnga av dagens förskolegÄrdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement Àr möjlig att göra utan att sÀkerheten Àventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola Àr en förutsÀttning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det Àr viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istÀllet för svÄrigheter.

Laborativt arbete i grundskolans naturorienterande ÀmnesomrÄde : En problematiserande analys om grundskolans relationer till omvÀrlden, utifrÄn tre identifierade omrÄden, med biogas som ett praktiskt exempel.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Metallhantverket i UppÄkra ? en studie av ett hantverksrelaterat material

The aim for this essay is to identify and distinguish the metal casting of UppÄkra during late Iron Age by examine related material that primarily consist of finds made with a metal detector. I intend to, by analysing maps, concentrations in the detector material and probable constructions within the settlement, find patterns that can indicate a metal casting activity. The results of the essay show that a number of concentrations can be seen and that they both indicate metalworking activities and to some degree a structural specialization in the settlement. The exclusive artefacts also indicate that UppÄkra was a settlement with over-regional functions when it comes to traditions dealing with metal casting..

SkolgÄrden - en pedagogisk resurs?: En studie om hur tvÄ arbetslag anvÀnder skolgÄrden som komplement till klassrummet i undervisningen

Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.

Individualisering : -Ett kliv utanför matematikboken?

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Livet ska kÀnnas : en studie om lekfulla utemiljöer för fler barn i samhÀllet

De flesta av oss har nÄgon gÄng upplevt de negativa kÀnslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhÀllet Àr ofta att skapa mötesplatser som ger förutsÀttningar för mÀnniskor att kÀnna gemenskap och tillhörighet. TillgÀnglighet och anvÀndbarhet Àr tvÄ nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgÀngliga mötesplatser kan vara en vÀg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsÀttning ofta upplever i samhÀllet. Kunskapen om att naturen stÀrker mÀnniskans vÀlbefinnande har anvÀnts inom vÄrden under lÄng tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vÄrt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i vÄra liv försummades.

36 nyanser av torsk : en osteologisk analys av fiskben frÄn Hemmor i Dalbo i NÀr sn pÄ Gotland

The purpose of this paper was to analyze fishbones from the Pitted Ware Culture settlement named Hemmor. in Dalbo, NĂ€r parish on Gotland. The fishbones are unburnt and derive from one specific culture layer (c:6) in trench one VI:7, and radiocarbon dated to 2600-2300 BC cal.In this paper I wanted to answer these following questions:1. What kind of fish species did they eat in Hemmor?2.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->