The purpose of this study was to gain understanding of orthodox Christianity in Swedish educational material. The aim was to compare the presentation of orthodox Christianity towards pupils before the new curriculum and after. With the help of an analytical approach by Bergström and Boreu ?s and the interpretation strategy by Quentin Skinner, I have studied material used in school for the subject religion. I have limited my educational material in one way.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Aktuella forskningsresultat pekar pÄ att det Àr angelÀget att tidigt uppmÀrksamma ochhjÀlpa elever som riskerar utveckla matematiksvÄrigheter. Syftet med min undersökning Àr att fÄkunskaper om hur nÄgra utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvÄrigheter och hur de anser att lÀrarna kan möta dem pÄ bÀsta sÀtt. För att nÄ syftethar jag anvÀnt kvalitativ intervju som forskningsmetod. PÄ det sÀttet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt Àmnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrÄn forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hÀnsyn till andra studiers resultat.

NÀr en person söker en första kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden sker det oftast via ett telefonsamtal till vÄrdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och ÄtgÀrdas vÄrdsökarens Àrende. Sjukskrivningar Àr ett av mÄnga Àrenden som hanteras. De senaste Ären har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hÀlso- och sjukvÄrd förÀndrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vÄrden av sjukskrivna pÄ vÄrdcentralen.Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagoger kan vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje under de tidigare skolÄren. Undersökningen Àr genomförd pÄ tre skolor inom samma kommun och vi har dÀr intervjuat och observerat tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs tvÄ till fyra. Det övergripande temat i intervjuerna var att undersöka hur lÀrarna arbetar för att vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje. Intervjuerna berörde höglÀsning, tyst/fri lÀsning, klassrumsmiljö och samarbete med hemmet. Vi har Àven observerat dessa tre lÀrare under en höglÀsningsstund.

Sammanfattning:Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka material/ hjÀlpmedel som anvÀnds för att hjÀlpa barnen med koncentrationssvÄrigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjÀlpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkÀt.WebbenkÀten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en sÀrskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkÀten visade att pedagogerna anvÀnde olika fÀrdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansÄg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för lÀraryrketMin förhoppning Àr att denna undersökning ska hjÀlpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lÀttare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning Àr ocksÄ att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gÀllande hjÀlpmedel för barn med behov..

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..

In Eskilstuna and Sweden in general the level of reuse of surplus material containing soils and rocks from excavation is low. In this report the potential for increasing the reuse of excavated material in Eskilstuna by using a web-based earth information database has been examined. The purpose of a web-based earth information database is to connect those who have surplus material with those who need material for a fast and simple transaction. The intention is to give Eskilstuna a more environmentally and economically efficient handling of surplus material by increasing the level of reuse and thereby reducing the amount of surplus material that is wasted and emissions given off to the atmosphere during transportation. The potential has been examined in two different ways, by tracing information about a number of projects to see if excavated material driven to the dump could have been used in another project and by interviewing eight of the work leaders active in Eskilstuna.

Fritiden ska fungera som en glÀdjekÀlla och vara bÄde avkopplande och stimulerande. En tillfredsstÀllande fritid pÄverkar hur vi mÄr. Den hÀr uppsatsen behandlar vad kvinnor gör pÄ sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begrÀnsande faktorer för kvinnors fritid, begrÀnsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika Äldersgrupper och stadier i livet.

AnvĂ€ndandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sĂ€tt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna Ă„terskapa kĂ€nslan och atmosfĂ€ren hos ett naturligt landskap? Stora mĂ€ngder med fritt tillgĂ€ngligt material laddas stĂ€ndigt upp pĂ„ Internet, men hur anvĂ€ndbart Ă€r detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet Ă€r att undersöka detta..